Månadsarkiv: juni 2008

Stadsparksprojektet!

Denna sommar arbetar jag som museipedagog och hantverkshistoriker på Friluftsmuseet i Stadsparken, jönköping. Det är under Jönköpings Läns museum och jobbet sträcker sig till 17 aug. Jag kommer återskapa 1700-tal och dess olika sysslor för besökaren. Det kommer bli allt från luntakok, såptillverkning, smide, till sömnad, saftkokning och trähantverk. Mycket av materialet publiceras på bloggen.

Här är jag på jobbet i vilket fall i mina lite snobbigare tidiga 1700-talskläder, annars kommer jag klä mig mer allmogemässigt.

1 kommentar

Under Övrigt & pålysningar

Bra att ha för 1300-talaren

För dig som sysslar med tidigt 1300-tal, men även sent 1300-tal, kan det vara värld att läsa min C-uppsats i Historia om mansdräkten under tidigt 1300-tal. Den baseras på bildanalys som jämförs med arkeologiska och skriftliga källor. Jag tror att det finns mycket matnyttigt där.

Klicka för att komma åt Anderslindkvist.pdf

Lämna en kommentar

Under Övrigt & pålysningar

Nya broker.

Jag har sytt mig ett par nya broker. Linkläder är kanske inte det roligaste att handsy men man måste ha dem. Mina gamla brokor har fått blivt lappade så pass många gånger att jag inte längre kan lappa dem vilket leder till oaptitliga skrevhål.

Jag passade på att sy brokerna i spillbitar och så enkelt som möjligt vilket resulterade i att jag sydde ”tub”-modellen utan sömmar i mellan benen. Ovanpå tuben placerar man sen en byxlinning och två små kilar. Det finns inga broker bevarade men denna modell gör att man får den för 1300-talet och 1200-talet mycket attraktiva blöjbaken som liksom väller ur de tighta hosorna. Materialtillgången av spill gjorde dock att brokorna blev rätt tighta så den enorma blöjbaken uteblev lite men i vilket fall användbara. Jag har troligen aldrig sytt något så slarvigt för hand någonsin, men å andra sidan var man inte alltid så pretto förr.

Free Image Hosting at www.ImageShack.us

2 kommentarer

Under Textil

Självrespekt och historia

Aron Olsson har blivit skändad och vrider sig i sin grav. Förskjuten av oförstånd, oreflekterande och brist på medvetenhet. Då frågar man sig vem Aron Olsson är? Aron Olsson är en man som dog 1854 och någon gång fick han en bibel, egentligen inget konstigt med det förutom att det råkar vara så att jag råkade av en slump köpa den för en 5 kr. Jag har svårt att hålla mina bibliofila fingrar i styr vid äldre praktfulla band. Nu råkar det vara så att denna Aron Olsson gav denna bibel vidare till sina barn, en förmodad son. Sonen tyckte detta var en högst sympatisk idé, tradition, en början till en familjebibel. Denna bibel fortsätter vandra i generationer, säkert en viktig klenod, trots böckernas allt mer förmånliga priser under 1800-talet. Folk har bemödat sig att spara den i vilket fall, likt en symbol över släktens gång. Inget konstigt med det heller egentligen, jag vet inte hur många gamla biblar jag har, de flesta bär vittnesbörd om samma förfarande. Det sista namnet Lars-Ola, i ordningen på släktrullan är nertecknat 1991.

Ok, poängen med denna text är inte svår att lista ut. Ett fel har begåtts av någon när det förefaller sig så att jag helt plötsligt kan sitta som innehavare av denna historiska artefakt. Om vi förutsätter att Lars-Ola inte dog barnlös så måste denna bok ha gallrats ut ur nästa generation. I min föreställningsvärld är det omöjligt att bedra sig själv med sådan omvedvetenhet att man kastar bort över 200 år av sin egna historia. Hur kan sådant affektionsvärde sjunka så lågt att det inte längre är något värt? Annat än mina 5 spänn. Det är att sakna en historisk självrespekt, jag hoppas innerligt att skälen är goda för att jag numera kan låta denna bok få vila i mina hyllor. Någon har hursomhelst tappat bort en lista på sin släkt på sin moders sida som bladet antyder. Ta hand om edra släktartefakter, det är en del av er själva.

Om någon känner igen namnen så vet ni vad ni ska göra.

Free Image Hosting at www.ImageShack.us

2 kommentarer

Under Funderingar

Struthätta klar!

Igår och idag sydde jag en struthätta av typisk 1300-talsmodell. Baserad på de olika Herjolfnesfynden och annat arkeologiskt blaj. Ni som är intresserade av sånt nörderi kan läsa Östergårds ”woven into the earth”, jag orkar för tillfället inte orera över 1300-talets modemässiga förträfflighet och överskuggande av alla andra medeltida epoker. Hursomhelst, den är sydd av spill, därav de rätt stora kilarna men som faktiskt gjorde att hättan blev rätt rymlig. Vilket är bra då beställaren och är lite rymlig över axlarna. Den är för ovanligheten sydd delvis på maskin, fållarna handsydda med lintråd (någon slags hantverksmässig stolthet måste man ha). Alla har inte råd med handsytt och då får man ta fram maskinen. Jag har lite svårt för symaskiner, de har en förmåga att krångla som säkert många av er erfarna handsömmare märkt. Frugan har sytt en del på trampsymaskinen vi har och det fungerar skapligt, trådspänningen är något slapp dock. Bra mys-ekologiskt alternativ annars.

Hättan är sydd i en tunn ylle och således ganska sval att kunna ha på sommaren.

Framifrån:

Struten och vidd:
Free Image Hosting at www.ImageShack.us

I helhet, jag har inte strykt aset, kom ihåg det. Klädrollern lär komma fram också.
Free Image Hosting at www.ImageShack.us

Lämna en kommentar

Under Textil

Nyckelhandtagskonstruktion

För er som verkligen vill tillverka en nyckel av äldre modell. Jag hittade en nyckel i ett härbre i Gagnef, dalarna, som gav mig en god pedagogisk bild av hur en del äldre nycklar är smidda. Själva hanttagets konstruktion är extra intressant och i fokus.

Vanligen är äldre nycklar ett plattjärn som smids till ett rör som antingen välls ihop (som denna nyckel) eller löds ihop med något form av kopparlegerat lod.  Själva tappen löddes på. Vad som jag fann särskilt intressant på denna nyckel är hur själva nyckelhantaget är fastsatt på nyckeln. Som bilden visar är öglad smidd för sig och formad så att två tappar kan föras ner i ”nyckelröret”. Sen är en extra klamring smidd runt röret, som extra stabilitet och dekoration.
Free Image Hosting at www.ImageShack.us

Alternativa sätt att tillverka hantaget lärde jag mig av den fantastiska smeden från Lima, Mattias Helje, som brukar göra nyckeln i samma stycke som röret. Detta kan ni se på denna bild där ni också kan se hur en nyckel ser ut strax innan den ska lödas ihop i ässjan. Genom att blanda borax och vatten till en del applicerar man tunna kopparplåttar på området som ska lödas. Kopparn smälter och man har en nyckel.

Hantaget kan också sättas fast på mer sofistikerade sätt, likt denna nyckel från Äppelbo kyrka. Vet inte direkt hur den sitter ihop, tål att fundera på. En del lödning lär det dock vara.

Så sätt igång och tillverka nycklar då…

3 kommentarer

Under Järn

Skräddarjulafton!

Paket på Posten! Jag ursäktar alla medeltidsnissar för att jag just nu fokuserar på 1700-tal.  Jag beställde en massa grejjer från Jas Townsend & Son, Inc, vilka är en stor reenactmentförsäljare i USA. Jag tänkte passa på nu när dollarn är låg. Jag köpte USA-tillverkade skor, faktiskt bättre kvalité än vad jag trodde för 90 $. Sen är knapparna riktigt billiga, inga av knapparna kostade mer än en dollar. Motsvarande handlödda mässingsknappar kan kosta mer än 20 spänn st. Å andra sidan så måste man betala tull och frakt, men det är fortfarande billigare.  Kvalitén på knapparna är mycket bra. Bara det att köpa knappar med klövermotiv på (vilka liknande hittats på 1600-talsskeppet Kronan) för 65 cent. Dessa knappar kommer så småningom tjäna som stängningsanordningar på kommande 16- 17 och 18-talskreationer.

 

Skorna inledningsvis är gjorda av stabilt matt läder, sydda på maskin men inget annat kan förvantas för det priset. Helt handsydda 1700-talsdojjor kan troligen inte införskaffas för mindre än det tredubbla. Får göra det själv någon gång. Sula och klack är i läder och de har raka tår som modet fordrar. Spänne tillkommer, jag köpte de billigaste, men det går givetvis att gå bling-bling på denna punkt.

 

Angående knapparna så inhandlades svagt rundade, plana tennknappar i två storlekar. De är mycket blanka och finishen är hög, de är troligen gjutna i metallform. Jag köpte också tennknappar med klövermotiv på, mycket trevliga. Utöver köpte jag också mässingsknappar i mässingsplåt med pålödd ögla på baksidan. Jag säger då det, passar på att köpa knappar från USA, det är billigt.

 

2 kommentarer

Under Övrigt & pålysningar, Textil

Tubformad 1700-talsväska Del I

Själva grundväskan är klar av modell skum tubväska. Jag tror att den kommer tjäna som trevlig 1700-talssyväska. Det var för min del en småkrånglig skapelse att tillverka. Läder är något som jag egentligen inte tycker är superkul att jobba i. Denna väska var rätt kul dock att göra eftersom den inkluderar diverse ovanliga moment. Det som var mest frustrerande var att sy fast den lilla skinnremsan som går runt alla sömmar på väskan. Övergångarna när svåra att få bra och som det ser ut nu är jag ok nöjd med resultatet. Jag har frångått originalet i fråga om storlek och snajdiga detaljer. Orginalet har monogram och grejjer sydda i lintråd på tubändarna och på insidan är fodret rikt dekorerat med applikationer. Orignalets innandömme är fodrat med någon slags grön sammet. Jag valde att ha  linne/bomull i fiskbenskypert, detta har jag vissa belägg för då jag också har mätt upp en ihoprullbar liknande väska från samma tid som var fodrad med linne/bomull. Denna väska var förövrigt gjord för att innehålla tandläkarinstrument, möjligen publicerar jag bilder av denna senare.  Jag har inte heller gjort någon stängningsanordning för det inre locket, jag ämnar att göra något liknande som finns på originalet med små läderremmar. Man kan anta att väskan har använts för att förvara något som man vill skydda från väta och smuts då stängningsanordningarna och det extra locket indikerar detta. Kanske dokument av något slag, kanske laddgrejjer. Det finns inga direkta praktiska bäranordningar på väskan, remmarna som går runt verkar vara för att spänna ihop väskan. Möjligen kan man sätta fast den i sadeln eller trä en axelrem i. Om någon har sett något liknande och har koll på sådana här väskor så hojta till!

Hursomhelst materialet i väskan är nötläder, remmarna är i getskinn (hmm, tog lite vad som fanns hemma.), lintråd 16/2 och 16/5 (? tror jag, tjock tråd hur som helst). Ringarna kommer ifrån Bruzaholms bruk, köpta på Sveriges i särklass bästa historiska marknad, Allmogemarknaden i Jönköping. De är gjutna i mässing, ej lödda.

Väskan ska framöver förses med remmar och kanske färgas in. JAg hade inte tänkt att färga eftersom jag nu har fodrat med vitt tyg, men det kanske är lite för att gömma min tafatthet.

Här är väskan stängd:

 

Här är väsklocket öppet med foder och ficka som också finns på originalet.

Här är väskan helt öppen med själva huvudfacket. Det mindre locket är det som behöver en stängningsanordning.

 

Fortsättning följer!

  Läs mer

1 kommentar

Under Läder

Estnisk bössa

Denna bössa såg jag för några år sen på bröllopsresa i Tallin (det sånt man brukar göra på bröllopsresor…) Det som gör den speciell är dess dels det ganska tjocka godsen och lilla kalibern men framför allt det lilla fängpannelocket som jag inte sett på någon annan bössa. Man liksom kan dra över den fängpannan så inte fängkrutet ska komma ut eller bli blött. I övrigt är den holkförsedd istället för att ha tånge. Den har också en hake liknande den nya jag tillverkat.

Lämna en kommentar

Under Vapen

Kommande väskprojekt.

Jag har varit på Länsmuseet i Jönköping och  gjort lite uppmätningar på spännande väskor från 1700-tal/tidigt 1800-tal att sy till min 1700-talsdräkt. Huvudsakligen finns 3 intressanta väskor. Jag ska göra en slags jägmästare är det tänkt. Gärna tidigt 1700-tal. Väskorna är odaterade och saknar kontext men dateras till det aktuella tidsspannet.  Jag har högvis med bilder på väskorna med de visas här i sin enkelhet.

Först en fräck väska för okänt innehåll. Den liksom går att rulla ihop och spänns ihop med en rem som sitter fast i tre ringar. Insidan är delvis klätt med grön sammet och vackert dekorerat med stygn och skinnaplikationer. Jag tänker mig en enklare, väska men som exteriört är liknar denna.

Den andra är ett vanligt militärt patronkök från Gustav III:s tid. Jag måste ju ha ett patronkök som jägare.

Den sista är en riktig jaktväska med grävlingspäls som lock. Museet har två st varav denna var den snyggaste. Den är av axelremsvariant med foder i linne/bomullstyg. Min väska kommer bli något mindre än denna då jag har ett lite mindre stycke grävling (tack peter…)

Uppdatering om dessa projekt fortlöpande….

6 kommentarer

Under Läder