
Livet går sin stilla gång på Liljerum, januari har gått åt till en sak, ledighet från allt vad renovering heter. Nu är det dags att dra igång och planeringen är i full gång. Köket är i stort sätt klart, kanske 85%. Det har varit fullt användbart en längre tid men än så länge känns det inte tillräckligt pepp att visa upp än. I vilket fall har jag fått ett hus, av grannen Dennis.
Han köpte en avstyckad tomt som han bebyggde och på ett hörn tomten stod det här:

Det har tillhört granngården i Liljerum vars huvudbyggnad är riven för ett antal år sedan. Huset mäter 5,5×10 meter och har tjänat som sommarstuga. Jag tippar på att det är byggt på 1800-talets första hälft och har övervåning. Huset har en avslagen skorsten och plåttak som hållit huset i förhållandevis gott skick. Om inte jag tar hand om det kommer Dennis mosa det med sin grävskopa och elda upp det så jag får se vad byggnadsnämnden säger om bygglov och sådant. Det är lite tight på min bergiga tomt.
I våra drömmar kommer detta hus inhysa en smedja och något mer spännande.
I övrigt har vi gott om snö. Det är något jag antar gäller de flesta av er som läser detta. Jag har skottat bort ca 60 cm snö från garagetaket, vedtaket, hundgården, balkongen och delvis boningshuset. Det sista var särskilt delikat då vi upptäckte fuktfläckar på tapeten i sovrummet. Panik?
Upp på vinden, vad hittar jag där jo, snö som smält och runnit ner längs med skorstenen. Nice, läge att lägga om taket. Kändes genast angeläget.

Lika bra att skotta sig mödosamt upp till skorstenen. Jag undrade i mitt stilla sinne där uppe på väg uppför hur stort hålet kunde vara, skulle jag hitta det? Det visade sig inte vara för svårt.

Hur tänkte ni nu? Kommentarer överflödiga. Jag vet, vi bygger ett hemligt lönnfack här i taket där jag kan gömma hemliga knytnävsstora föremål.
Jag skulle vilja ge ett handfast tips på att inte pröva att bära en normalstor samojedhund i snö som går en över låren. Särskilt när sträckan är 500 meter och det är mildväder i luften. Jag hittade min ena hund Nina på rymmen och fast i ett dike ute i skogen vid kanten av en åker, med så mycket snökulor på magen om mellan benen att hon inte kunde stå eller gå, ännu mindre med snö upp till hakan. Inte annat än att pulsa över en åker med tjock sorbetliknande sörja.
Hoppas ni andra har det bra. Jag hoppas bli klar med ett par medeltidsdojjor snart och jag har precis börjat på en ärmväst i tidigt 1700-talssnitt av grönt kläde.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …