Månadsarkiv: juni 2015

FLB iordningställer en FLB. En lodbössa vaknar till. Del I

Bland det roligaste jag vet är när jag kommer över någon gammal bössa som jag direkt känner att jag vill para ihop med en speciell person. Särskilt när personen ifråga inte ens vet att hen letar efter någon särskild bössa. Detta är berättelsen om just ett sådant vapenkoppleri. Jag köpte några lodbössor och bland dem fanns en svart, slank och orörd lodbössa från någonstans i Norrland. Troligen kom den till runt 1870-1880-talet någon gång då Remingtons patronladdade rullblockmekanism började användas både inom det militära och bland jägarna i hela Sverige. Till stockningen påminner den mycket om en rullblockarens karaktäristiska stock.  Låset kom från ett Wredesgevär från 1864 tillverkat i Husqvarna.

P1060866
Vapnets sköna patina vittnar om många skogsturer och troligen har många tjädrar, orrar och järpar fallit för dess små kulor. Vad som kanske är mest intressant med vapnet, och som lade grunden till matchningen, var signaturen på pipan. På kammarstycket står det inslaget FLB.
P1060869Tyvärr är det inte känt vem som dolde sig bakom FLB. Vapnet har ingått i Pengsjö nybyggarmuseums samlingar som såldes ut häromåret. Den är omnämnd i Arnold Lagerfjärds bok om Bottniska bössor och påstås då komma från Lycksele. Det finns fler vapen runt om i landet som bär samma signatur.

Till saken hör att det finns en modern vapensmed som går under sitt nickname FLB1. Han har gjort sig känd på det enorma handladdning/vapen/jaktnördforumet Robsoft som en oerhört skicklig vapensmed. Under flera projekttrådar har han visat hur han bygger moderna jaktvapen tillbehör från scratch. Tidigare har han köpt en rejält skraltig allmogebössa som han med stor skicklighet gjorde en ny stock till.

Så tanken blev såklart FLB1 måste komma samman med lodbössan FLB. Mitt vapenkoppleri fungerade och FLB1 tog sig an bössan med målet att göra det skjutbart på ett så varsamt sätt som möjligt.  Bössan är i behov av en hel del kärlek, små sprickor, träbortfall, dåligt upphak, paj nippel och intressant nog en nedslagen blykula i mynningen.

Här följer renoveringen med FLB1:s egna ord och bild ifrån Robsoft.

En FLB på arbetsbänken.

Egentligen behöver jag nog inga fler projekt på ett tag men ibland går det bara inte att motstå. :mrgreen:
När så Kurage här på forat säljer ut en lodbössa som är stämplad FLB fanns det inget att göra, den bössan skulle bara bli min.
Lite efterforskningar på märkningen FLB visar på en inte helt okänd smed och jag vet i alla fall om två bössor med denna märkning.

Att det har funnits en smed som märker sina verk FLB före mig är ju nästan lite spooky :shock: . Min signatur FLB 1 är ju en förkortning på Fallblockare, ett namn jag valde när jag regade mig på forat för att skriva om en fallblockaren jag byggde. (Den bössan har också märkning FLB).

Hur som helst så är bössan nu min och en genomgång behövs. Eftersom bössan bär spår av alla sina år och kommer så att förbli omfattar mina arbeten att fixa till några skador på kolven, smörja upp/justera låset, då detta saknar lite distinkta lägen. En ny nippel kommer svarvas fram. Dessutom sitter det en blykula inslagen i loppet och den skall ju ut då tanken är att få bössan i ett bra skjutbart skick.

I motsats till mina tidigare projekt blir det en varsam renovering med så små ingrepp som möjligt för att behålla bössans själ.

Kommer lägga in lite bilder när jag kommer igång, kanske tar ett tag men nu är tråden i alla fall igång. :wink:

Johan..
20150306_161244 [640x480]Märkningen
20150306_160933 [640x480]En riktigt grann bössa med spår av tidens tand. Djävulskt framtung med sin kraftiga pipa. (en riktig sporter)…
20150306_161010 [640x480]Här behövs det passas in en ny träbit. Nippeln är som sagt slut.

20150306_161133 [640x480]  En längsgående spricka som behöver limmas.

20150306_161332 [640x480]Här sitter kulan fast, har lite olika knep på att ta ur den.

Låset och pipan
Började med att demontera pipan ur stocken. Det som fanns kvar av nippeln lossade utan större ansträngning. Svanskruven bjöd
inte den heller på några större motstånd. En liten hög med rost eller vad det nu var kom rinnande ur där svanskruven tidigare satt.

Funderade lite på hur jag skulle tackla kulan som satt fast i pipan. Provade att knacka ur den och det lossnade relativt snabbt.
Till slut fick jag ur det som satt och det var totalt 4 kulor. :shock:

Fick improvisera med läskstång då jag inte hade någon med längden som krävdes (90 cm total piplängd). Jobbade med olja och lite
olika borstar, avslutade med att dra med linnelapp och efter tio lappar såg det hyfsat ut. Kommer fortsätta senare men det ser betydligt bättre ut än jag hade befarat. Räfflor och bommar finns där och det kommer nog bli riktigt bra med lite jobb.

Låset var nästa man till rakning, låset såg riktigt bra ut men riktigt skrek efter rengöring och olja/fett. Började med att demontera allt samt borstade rent allt med rödsprit och tandborste. Blåste rent samt fettade in alla rörliga delar. En efterföljande oljedusch samt rentorkning fick avsluta det hela.

Låset funkar perfekt med distinkta klick i sina två uppspänningslägen. Det verkar som att låset är relativt lite använt då allt är skarpt och fint. Lite rost och patina finns förstås men det vore ju konstigt annars.

Följande bilder beskriver nog rätt väl vad jag har gjort.

20150309_170859 [640x480]
20150309_171537 [640x480]
20150309_172824 [640x480]
20150309_173202 [640x480]
20150309_173354 [640x480]
20150309_173712 [640x480]
20150309_174145 [640x480]
20150309_175757 [640x480]
20150309_180328 [640x480]
20150309_182940 [640x480]
20150309_183011 [640x480]
Läs andra delen HÄR!

 

 

 

1 kommentar

Under Antika vapen, Vapen

Två nya mästare ur glömskan träder fram

Jag vill med detta korta inlägg tillkännage att Sverige har fått två nya erkända smidesmästare. Cirka 250 år efter deras död. Framför allt är detta ett nördigt marginaltillägg till Kåa Wennbergs skrifter om Sveriges pistol- och bössmeder.  Hjälp mig gärna med att fylla på källmaterialet med fler mästare eller okända smeder.

Som jag förstått och tolkat det var det bara mästare som har möjligheten att signera skjutvapen. Eftersom bara de som blivit godkända som mästare av skrået fick ha en egen verkstad utesluter det att smidesgesällerna hade makt att signera sina egna vapen. Gesällerna arbetade alltid åt andra fristående mästare eller inom faktoriväsendet. Alla vapen som tillverkades skulle besiktigas och godkännas varför gesällernas egna arbeten inte såldes under eget namn utan under mästarens verkstads namn.

Jag har hittat på två vapen av två smeder som vi vet ganska lite om. Det är troligt att dessa två smeders produktion är ringa eftersom detta är de enda två vapnen jag stött på från deras verkstad. 1700-talet var en orolig tid med låg medelålder, en del hantverkare var bara verksamma ett fåtal år, varför produktionen ofta var ringa. Det kan också hända att de primärt var knutna till ett faktori eller regemente eller hade för vana att inte signera några av sina vapen.

Erik Lagerberg 1746-?
Lagerberg står omtalad 1770 som gesäll under den mycket kända mästaren Anders Wåhlberg i Stockholm. Det här vapnet har jag stött på två gånger, först skulle det ha sålts i Norrköping men hamnade sen på Widforss stora vapenauktion i höstas. Det är en förhållandevis kort slätborrad bössa, ganska enkel och stilren i utförandet. Hanen saknades dessvärre.

Lagerberg STockholmFoto: Widforss 2014.

Johan Moberg 1737-?
Johan Moberg omnämns inte i Wennbergs Svenska böss- och pistolsmeder men förekommer i hans häfte om Norrköpings vapenfaktori. Där är informationen knapphändig, det står att hans födelseår  samt att han 1760 var gesäll i Stockholm hos den kände vapensmeden Johan Frantz Meidinger. Det står också att han är ifrån Norrköping. Den här enkla och stympade låsplattan är det enda materiella spåret jag hittat. Den berättar att Johan Moberg efter sig gesälltid begav sig till sin hemort och hade egen verkstad som mästare. .

Det är inte omöjligt att han var släkt med faktorimästaren i Norrköping, Hindrich Moberg (1719-?). På grund av åldersskillnaden är det uteslutet att det är hans far men kanske någon annan släkting.

P1070374

Hittar du fler vapensmeder? Har du gjort egna efterforskningar? Hör gärna av dig så kan jag se till att det får en större spridning. Kunskap är som gödsel, den fungerar bäst när den sprids.

 

2 kommentarer

Under Antika vapen, Vapen

Utskeppningsfest för de frivilliga mot Waterloo.

P1070368

I år är det 200 år sen slaget vid Waterloo där Napoleon besegrades slutligen. Det kan man fira på många sätt och ett sådant sätt är att sätta samman det största 1800-talsslaget någonsin i Europa med tusentals reenactors från hela världen. Även Sverige kommer att skicka en frivilligbataljon för att slåss mot fransmannen med den stora hatten.

Inför utskeppningen ner mot kontinenten måste fruar, fästmöer, gammalt folk, fattighjon och krigsinvalider och alla andra som inte fått följa med få en chans att säga adjö till knektarna. Det är dags för tidig 1800-talsfest helt enkelt. Till och med stadfäst av konungen själv.

P1070340
Förberedelserna och värdskapet sköttes av en skara glada skånska knektar som av en händelse dykt upp i Stockholm och exproprierat torpet Lugnet. Med sig hade de också marketenterskan fröken Satz som kommer kränga prylar och effekter bland knektarna. Bland varorna fanns bland knektar begärliga saker såsom kaffe, mustaschvax, pipor och tobak. Till synes verkar de skånska knektarna förse henne med varor.
P1070343
Själv hade jag också bäddat för fest, en revkanna till bredden fylld med den bästa drickan, örtbakad stek, rökt korv och hästkorv.

P1070344
Jag tog på mig bästa bondska dräkten eftersom jag tillhör de få som nesligen ska stanna hemma och se till grannens tjädrar, orrar, harar och andra vilda kreatur medan han ligger uti fält. Som reskamrat hade jag med mig min vita, pålitligt snyltande och nyklippta hynda Nina.

P1070350
Med tiden ramlade allt fler knektar och folk från trakten i på tillställningen och gjorde sig bekväma.

P1070354
P1070357
P1070360
P1070362
P1070363
Även inne i huset blev det snart gemytlig stämning. Det bjöds på ärtsoppa så mustig och mastig att den skulle gå att skulptera i och värdarna skänkte ut såväl kall, varm samt ljummen punsch. Snart kunde vi räknas gott över 30 personer.
P1070366
En spelkunnig knekt stämde upp till dans och en och annan polska avverkades på det lilla dansgolvet. Jag hade hoppats på en god omgång hissa brudgummen på dansgolvet men i brist på både brudgum och blodstörst å lades de tankarna åt sidan. Hög och låg, vit sidentaft och smutsig vadmal  samsades hyffsat och snyggt i salen.

P1070372
Kvällen för egen del avslutades med trevlig samkväm vid utskänkningdisken, ivrigt sammanställandes dolda esoteriska budskap med de matrester som fortfarande flockades.

P1070371
Vid tolvslaget sade jag tack och bock och begav mig mot Östergyllens bakvatten Söderköping. Tack för denna gång.

Lämna en kommentar

Under Övrigt & pålysningar