Det här inlägget handlar om tradering, omvandling och påhittighet i form av en udda bössa som jag hade förmånen att fotografera nyligen. Bössan återspeglar också en historisk ironi där inget är heligt.
David Bars Lefaucheux deluxe bönhasarmodel shotgun
Vi börjar med att titta på underverket. Detta är alltså en 1700-talsbössa gjord av David Bars som byggts om på slutet av 1800-talet till en stiftantändare med minsta möjliga ansträngning. Pipan, baskyl, kolv, lås och allt annat utom öppningsmekanismen är 1700-tal.
Jag tänker mig att så här blir resultatet om man låter en bönhasare till vapensmed som tror att han är John Ericsson trots att han förlorat båda tummarna i sin remdrivna svarv. Jag tänker mig att dialogen mellan smed och kund var ungefär såhär. (läs det på sävlig östgötska…)
Snål kund: -Ja haar sätt än sådan däär fräsig böössa mä patroner, de ä så himla dööyra bara.
Småfull självutnämnd vapensmed: -Ååm dö läimnar din vanliga bösse till mäj så kan ja låva att du ska få se på grääjor.
Resultatet är enastående kreativt. Vad sägs om:
-Kaliber 16 stiftantänd
-Äkta take-downutförande utan verktyg
-Patronförvaring med upp till sex patroner i kolven
-Effektiv skeetchoke, alternativt mynningsbroms
-Välarbetade detaljer av högsta kvalitét
-Allt förpackat i en elegant och välbalanserad kostym
Egentligen är det ganska bra gjort med tanke på utgångsmaterialet. Mekanismen är av en primitiv Lefaucheux-typ som det så vackert heter, dvs att man monterat en underlever undertill som öppnar vapen. Underlevern har en direkt låshake som låser i en märla på undersidan. Praktiskt och effektivt. Det går att se att underlevern är handsmidd vilket är intressant. Det är fulsnyggt gjort kan man säga.
Förebilden är de samtida stiftantände hagelgevären med underlever.
Men vad är det som är mest intressant egentligen?
Jo, det dråpliga i historien är namnet på låset. Det står David Bars Stockholm och säger säkert inte så mycket till de flesta men Bars var en av 1700-talets absolut viktigaste vapensmeder. För att dra en liknande parallell till ett annat känt namn på 1700-talet så kan man säga att David Bars var vad Georg Haupt var för möbelsnickeriet. Ganska viktig.
David Bars föddes 1686 och blev tidigt en duktig vapensmed. År 1719 övertog han fullmakten att vara Kungl. Maj:ts pistolsmed efter att Pieter Starbus avled. Med denna titel fick hans verkstad uppdraget att tillverka modellexemplaren som stod som mall för alla militära vapen som tillverkades på vapenfaktorierna. Hans verkstad tillverkade också vapen till maktelitens vapengarderober men fick även ovanliga uppdrag som att göra skaftet till sigillstampen med nya rikssigillet efter Karl XII:s död. Bars verkstad var stor och alla vapen var inte tillverkade av David Bars själv men inspekterades och godkändes av Bars innan han satte sitt namn på.
Bars var en av få ekonomiskt framgångsrika hantverkare i 1700-talets Sverige. Vapensmederna dog ofta i fattigdom eller av svält eller skörlevnad. Bars efterlämnade stora tillgångar i Stockholm när han dog år 1759. Änkan fortsatte verksamheten till 1764 då hon konserverades av en annan känd mästare, Anders Wålhberg. Mannen som gjorde pistolerna som användes i mordet på Gustaf III.
Undrar om Bars kunde föreställa sig att något av hans fina vapen skulle leva vidare i 150 år och få en sådan skepnad.
Kurage -Hantverk, historia och reenactment 