Månadsarkiv: november 2009

Tegel och Åtvidaberg.

Anna-Maria och jag åkte till Åtvidaberg i fredags. Åtvidaberg är inget särskilt egentligen men vi har åkt igenom en gång innan mitt i natten och vi tänkte att det skulle vara intressant att se vad staden erbjuder. Slänger in lite bilder på intressanta saker. Det finns mycket välbevarade hus på landsbygden runt Åtvidaberg, som vanligt är i isolerade kommuner.

I en hembygdsgård norr om Åtvidaberg fanns bland annat en källarbod som tros vara från 1400-talet. Stolt påpekade infoskylten att det kunde vara Östergötlands äldsta profana byggnad. Så lär det ju inte vara, Birger Jarlspalatset i Vadstena är äldre men blir förvisso del av nunnekonventet, å andra sidan finns ju Mårten Skinnares hus i Vadstena från 1400-tal. Äldsta timmerhuset? Dateringen är bara gjord efter knutskallarnas 6-kantiga form. Kul hus i vilket fall.

I Åtvidaberg går tiden runt sig själv. Åtvidabergsborna blev kristna, blev med kyrka, växte ur kyrkan, byggde 1886 en megastor nygotisk krokan till kyrka, blev sekulariserade och sentimentala, flyttade ner i gamla kyrkan och stängde den nya.  Jag tror inte det ens låg på byggmästarens och församlingen mentala karta att det kunde bli så.

1600-1700-talsmänniskorna hade humor eller var helt stilförblindade då de byggde en utbyggnad till den gamla kyrkan.

Den nya kyrkan som alltså är helt stängd och låst i väntan på förfall är stor och pampig. Ett staket har satts upp rumt öppningen så att absolut ingen kan få för sig att fira gudstjänst därinne.

På vägen hem åkte vi via Linköping och till min förvåning träffade vi på Askeby Kloster, Sveriges kanske mest okända kloster. Den har en ovanligt välbevarad romansk kyrka bevarad, medan själva konventet inte längre finns kvar. Kyrkan har verkligen det där nordiska romanska funkistänkandet.  Väl värt ett besök i RL eller på webben: http://www.askebykloster.se/

I övrigt har vi köpt taktegel! 2500 pannor för drygt 1kr/st. Riktigt kalaspris, särskilt eftersom plattorna var nedplockade. Om ni läst förra inlägget kommer ni ihåg att det var tvåkupigt taktegel på de gamla korten och nu ligger det inte så roliga svarta betongpannor. Här nedan ser ni de två första lassen, ca 650 pannor. Bytet av plattor blir till försommaren.

2 kommentarer

Under Övrigt & pålysningar

Liljerum X: Dokumentation II: Nya utsikter

Sakta men säkert gräver vi ner oss i husets historia. Sakta men säkert går det framåt, jag publicerar allt jag kommer över här, närmast är att vi funnit släktingar till de som hade gården under 1900-talet och brukade den som ett faktiskt jordbruk. Mer om detta i ett senare inlägg.

Just nu har jag genom Söderköpings hembygdsförening S:t Ragnhilds gille fått reda på lite mer bildmaterial. Hembygdsföreningen har föredömligt lagt ut hela lokala bildarkivet på internet: http://www.stragnhildsgille.se/bildarkiv.html

Totalt 12000 bilder från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal med kontext, allt sökbart. Fantastiskt. Givetvis hittade jag på vårt hus. Det ger väldigt mycket bra information för våren och sommaren arbete med huset exteriör. Det har hänt en hel del och jag har anat det mesta. Jag måste säga att jag gissat rätt på del saker i förväg men också många nya överaskningar. Det mest intressanta kommer från dessa två bilder från ett bröllop mellan Signe och Oscar år 1920.

Kortet ger vid handen att:

  1. Huset var träbrädat och troligtvis rött, med vita knutar
  2. Det var betydligt mindre växtlighet
  3. Huset har haft ett rött staket framtill med vita toppar (vilket var precis det vi hade tänkt)
  4. Öhh, det står ett hus till på tomten!!?? Längst till vänster ser man ett litet hus med skorsten. Det har stående panel och kanske är omålat. Det rör sig om ett boningshus troligtvis, bykstugor brukar ha små skorstenar. Det kan röra sig om ett undantagshus för gårdens åldringar. Jag hade inte en blekaste aning om att det stod ett till hus på tomten! Jag är lite sugen på att flytta ett litet hus dit. Genom att undersöka under vår enorma syrenhäck har jag stött på en husgrund så jag vet ungefär hur stort det är, kanske 3*5 meter. Jag har hört att man automatiskt kan få bygglov om husgrunden finns och den kan styrkas med karta. Någon som vet?
  5. De står en samojed och trycker bakom staketet till höger 🙂 (ungefär som när förintelseförnekarna studerar foton från Auschwitz.

I jämförelse med nutiden:

Bild två är från samma händelse men närmare huset.

Denna bild säger mig att:

  1. Jo, åter igen, panelen är en locklistpanel som går ner till grunden och botten brädan är vit.
  2. Självklart så finns inte utbyggnaden som idag är hall. Från början satt pardörrar som ledde in till dagens trapphall.
  3. Fönstren har genomgång en ändringar. Dagens fönster är nya men köksfönstret till höger på bilden är idag breddat. Det öppna fönstret på bilden har jag hittat på delvis när jag satt in en ny dörr in till köket.
  4. Trapphallen har ett extra fönster nertill som idag är igensatt. Jag har misstänkt detta och det blev mig nu bekräftat. Ska helt klart tas fram igen.  På dagen hus är det övre fönstret nedflyttat och nu ser man hur högt det har suttit.
  5. Takteglet är tvåkupigt och skorstenen oputsad.
  6. Angränsande till granngården hade man en gärdesgård som syns till höger.
  7. Gräsmattor dominerar landskapet, idag är många träd och  buskar planterade.

Här en bild på dagens framsida.

Detektivarbetet fortsätter….

8 kommentarer

Under Byggnadsvård på Liljerum

Liljerum VIIII: Gamla dörrar I.

Tänkte att kanske några av er undrar var alla gamla dörrar tog vägen som redovisades för några veckor sen.  För er som är nya om vad som händer så kan ni läsa här:

Liljerum II. Den enes död, den andres bröd.

I vilket fall tänkte jag visa vart dörrarna tar vägen och ge en liten mysig presentation av varje dörr när den dyker upp. Som läget är nu har vi satt in tre nya dörrar. Det skvallrar också om varthän den här renoveringen barkar och vilket utgångsläge vi snackar om här.

Igår satte vi in den senaste, från trapphallen till köket.  Presenterad av Anna-Maria.

Det är en rätt snitsig dörr från 1800-talets mitt. Fint snickrad och har ursprungligen haft någon slags brun färg. Innan satt här ett valv byggt av masonit, snajdigt värre. Dörröppningen var 85 cm med timmer på båda sidor. Karmen är 87 cm bred. Vad göra? Karmen var väl tilltagen så jag tog motorsågen och klöv ena sidan så den blev 85. Enkelt?!

Det finaste med själva dörren är låset, en högkvalitativt lås med dubbla låsreglar. Kanske är låset äldre än dörren, det är inte så bra inpassat i dörren och låsbeslaget som omgärdar vredet håller inte riktigt samma klass om man säger så. Men troligen är det så att låset är köpt av en bonne på 1800-talet som inte direkt hade MVG i plåtslöjd….

Den här modellen dyker upp på 1700-talet, då med platt vrede och senare blir de spolformade likt detta lås frånm 1800-talet. 1700-talsmodellen i nytillverkning går att köpa på Gysinge byggnadsvård för den nätta summan av 6600kr.  Fint hantverk för finsmakaren.

Det andra sköna med dörren är den rejäla sulan till dörrfoder. När jag botaniserade bland alla foder för att hitta rätt, tänkte jag mig något som var lika brett som de flesta andra foder. Det fanns bara ett som passade till D2 som dörren heter. Det ser lite skojjigt ut eftersom den är ett par cm bredare än granndörrens foder. Skurklossen nertill var jag tvungen att skarva en aning innan jag spikade fast allt sammans med klippspik.

I väntan på att köket blir klart så kommer det nog bli några sådanahär dörravsnitt….

3 kommentarer

Under Byggnadsvård på Liljerum

Höst på Liljerum.

IMG_6136

Det känns som en höst har förflutit och jag har missat den, mer eller mindre. Det enda jag har sett är verktyg, virke, skräp och läckande kranar. Renovering, värkande leder, knapp sömn och kalla tår mot plastparkett. En magsjuk hund som sprutlakerar arbetsrummet med sin egen avföring mitt i natten som grädde på moset. Man vet att man lever när man duschar en gång i veckan hemma hos päronen i grannkommunen och lever på mikromat. Det är med all säkerhet renovering på gång när man ser en ask med 500 spik försvinner från början till slut när hundratals meter pärlspont avverkas.

Det är nu som uppehållen faktiskt uppskattas, när man kan ta byta från genomskitiga snickarbyxor till vanliga kläder. Som när jag och Anna-Maria åkte på improvisationsteater för någon vecka sen. Förundrad över att kunna klä upp sig fortarande. Kuragebloggen goes modeblogg, kanske jag får högre ratings nu? Kanske skjuter jag mig i foten med tanke på förra inlägget? Tur att jag inte är lajvare. En gång i tiden bar jag bara svarta kläder eftersom jag hade långt hår och var hårdrockare helt och hållet (fortfarande, syntens lön är döden….). Nu har jag hittat en tegelfärgad stickad tröja och en mockarock från 70-talet. Seger, jag har brutit mig loss från ungdomen.

IMG_6147

Kanske kan delge en liten tjuvkikning i köket.

IMG_6171

 

4 kommentarer

Under Funderingar

Hur du upptäcker en civil lajvare.

larp-8

Detta inlägg är helt genomsyrat av mina egenkonstruerade fördomar som bygger helt och hållet byggandet av stererotyper. Det är emellertid värt att beakta att dessa stereotypiseringar är en produkt av mina egna antropologiska iakttagelser i textilbranschen. Jag lavjar inte själv och  det är inte ämnat att någon ska fara illa av dessa villfarelser som jag ämnar ordbajsa om här. Att sälja tyg på medeltidsmarknader är en sak medan att sälja tyg på mässa är en annan, det är nämligen så att det är på mässorna som man får iakta lajvaren i sitt civila kontext. Ibland brukar jag, Samuel och Kerstin tävla om vem som kan upptäcka dessa individer, endast med hjälp av våra fördomsprofiler. Lajvaren avslöjar nämligen alltid sig själv när den väl öppnar munnen, därför är det som mest effektfullt om lajvariaktagaren kan klassificera lajvaren innan detta sker.

larp2

Jag tänkte härmed avslöja våra typologiska verktyg för ni andra ska kunna ta del i denna inskränkta kraftsport -Hitta lajvaren! Med denna nyckel kan ni sätta er på en parkbänk i närmsta större stad och räkna poäng, men det också vara ett medel för kontaktsökande, eller undvikande.

För att illustrera hur lajvaren ser ut i sitt rätta habitat är inlägget laddat med episka ”in-lajv”-bilder. OBS! Nyckeln fungerar bara på lajvare som är ”off-lajv”.

Lajvare av kvinnligt kön

larp-7

Hår och ansikte: Det är sällan man ser den kvinnliga lajvaren i en moderiktig frisyr utan regeln är långt hår, mkt långt hår. Ungefär som de där ljushylta fantasivarelserna med långa öron. Lajvtjejer föredrar en naturlig approach istället för en alltför spacklad yta. Glasögon är inte ovanligt och ibland förekommer någon slags hatt eller mössa. Det bör tilläggas att lajvare till skillnad från andra nördiska släkten har en starkt dramatisk ådra, varför det är vanligt med spännande huvudbonader.

Klädsel: De flesta är jeans och t-shirttjejer med en fallenhet för naturmaterial som ylle och bomull. Gärna stickade tröjjor och polotröjjor. Glittriga partytoppar är inte så vanligt, däremot yviga scarfar och eventuellt ibland en lång kjol med betoning på kjol och inte klänning (som bärs på lajv). Kort och gott är det den tvådelade klädseln som dominerar i ganska stor utsträckning, dvs överdel och underdel. När det kommer till färg är de jordnära, grå, grön, svart och mörk röd.

Ytterkläder: Skinnpaj, gammal fjällrävenjacka eller något som varit med på ett 1700-talslajv. Vid kyligt väder är den stickade halsduken obligatorisk.

Skodon: Här ligger ofta en betoning på praktiska lågskor såsom Dr.martinskängor och treckingskor.Vill tjejlajvaren vara extra fin tar hon på sig några låga sleifskor.

Accessoarer: Det som utmärker en lajvartjej från liknande nördar är halsbandet, det är ofta något slags brons- eller silversmycke i kedja som anspelar på hobby. Det kan vara en drake, något fornnordiskt eller annat småokult.

Lajvare av manligt kön.

larp9

Hår och ansikte: När det kommer till lajvkillen är frisyren varierad men sällan stylad utan vanligen flottig (omedvetet flottig).  Den korta hästsvansen är en klassiker eller det halvlånga håret med en irriterande lugg och hår över öronen (även kallad ogräsfrisyr eller loffa). I linje med håret är ansiktsfrisyren avslappnad vilket ger ett intryck av att man är orakad. Många lajvare vill ha skägg men saknar anlagen och enstaka ljusa hårstrån växer spretigt ut ur ansiktet. De som har möjligheten att odla ansiktsfrisyr har generellt två alternativ: att skaffa ett bockskägg eller se ut som Gustav II Adolf (eller någon borglig tjomme från sekelskiftet 1900). Lajvare som diggar det senare alternativet missbrukar mustaschvax som de ständigt kladdar och skrytet med. Det första alternativet är det enkla alternativet som ibland kompletteras med en enkel mustasch. På huvudet bär lajvaren gärna någon slags huvudbonad, en gubbkeps eller i vissa fall en hatt med brätte.  Det speciella är att den manliga lajvaren kan ha gubbhatt med brätte till vad som helst, inklusive gympaskor och fjällrävenjacka.

Klädsel: Liksom den kvinnlige lajvaren är den manliga lajvaren en jeans och t-shirttyp. Däremot behöver inte lajvaren bära just jeans för de är inte duktiga på att bära moderiktiga sådana. De föredrar istället mjuka bomullsbyxor som chinos eller friluftsbrallor eller liknande byxor med praktiska fickor för spännande attiraljer. T-shirten är emellertid ofta försedd med ett tryck från någon arrangörsgrupp eller obskyrt konvent. Det händer också att lajvaren har en skjorta i något randigt material nedstoppad i byxorna. En del prettolajvare som sysslat med 1920-30-40-talslajv har väldigt svårt att sluta bära kläderna utanför rollen.  Ser man någon med äppelknyckarbyxor, tweedkavaj, fluga och stickad pullover så kan det vara en lajvare, särskilt om det är kombinerat med något plagg som inte passar in.

Ytterkläder: Lajvaren älskar sin fjällrävenjacka eller skinnjacka. Skinnjackan är ofta inte av det hippa slaget utan inhandlad på secondhand. Skinnkavajen har också vunnit mark bland lajvarna och bärs gärna med gympaskor och för korta byxor.

Skodon: Hos lajvaren är vandrarkängan eller den låga treckingskon kung! Slitstarka och praktisk sko som passar i alla lägen till alla kläder. Är man av det lite tuffare virket kan svarta kängor bäras.

Accessoarer: Den manlige lajvaren bär få tillbehör men ofta en praktisk liten friluftsryggsäck. En del lajvare har kanske någon fräsig fingerring med vargansikte eller något smycke kring halsen.

larp11

Jag hoppas alla är nöjda med detta enkla typologiska verktyg. Jag vet att gränserna är flytande mellan vanliga nördar och lajvare men här gäller fingertoppskänsla och tränat öga.

Happy Hunting!

23 kommentarer

Under Artiklar & Recensioner

Liljerum VIII: Köket II: Sågspån i skallen.

Det kanske många som inte förstår vad som tar sådan tid. Ni undrar varför det inte kommer några bilder på ett vackert bondkök från sent 1800-talet? Det är så här att när man äger ett gammalt hus som gått igenom generationer av renoveringar så blir det inte alltid som man tänker sig och det tar längre tid. Så enkelt är det. Men en lägesrapport i kan jag bidra med.

Golvet ligger på plats. Jippi. Jag ser det inte då det ligger under skyddspapp. Depp.

Pärlsponten sitter på plats i taket i lilla extradelen av köket. Blev bra, första momentet i huset helt utan komplikationer.Pappa sätter kakel i vid diskbänken.

IMG_6065

Allt frid och fröjd så långt. Det var även städat i hela köket (och huset), tills i går eftermiddag då vi drog oss till minnes om de tre trasiga pärlspontbrädorna som vetter mot skarven med den bågnande bjälken. (det har spacklats en del också som bilden visar lite av…)

IMG_6103

Dessa bräder måste bytas eftersom de är sprukna och släpper igenom…vad? Just det sågspån ifrån bjälklaget. De som är finurliga kan redan nu räkna ut hur värdet av den städningen bara rasade. Bokstavligen.

IMG_6106

Jag bröt ner de tre bräderna och lät mitt rengjorda kök förvandlas till ett brunskimrande, dammigt helvete. Det är fashinerande vad som kan hittas i ett bjälklag, allsköns överblivet bråte och byggavfall. Särskilt intressant är nr:en av kombodagstidningen Söderköpings tidning/Valdemarsviks tidning. Tidningar ger bra info om när saker och ting händer. Lite blandande årtal strax före 1920 skvallrar om att huset byggdes om vid denna tid. Det är troligt att huset moderniserades vid denna tid, jag gissar att bakugnen revs, liksom spiskåpan och vedspisen flyttades in mot murstocken. Köket fick sitt gamla golv bortbytt mot ett smalsågat plankgolv, vars enda syfte var att få en linoleummatta lagd på sig. Genom hålet i taket kunde också övervåningens tak ses tydligt vilket är ett lika dant smalsågat golv. Man bytte troligtvis allt utom några av de bärande bjälkarna och satt pärlspont i taket vilket fortfarande var modernt vid denna tid.

IMG_6109

Intressant att notera är att de kompletterat bjälkarna i taket med sågade bjälkar och att de gamla bjälkarna har varit målade med vit limfärg. Har de vanligt synliga i huset barndom?

IMG_6118

Vi häftade upp papper i hålet innan vi spikade upp ny pärlspont. Isoleringen sparar vi, ca 2 sopsäckar med sågspån. Det är omöjligt att få upp den nerifrån varför vi väljer att någon gång lyfta på en planka på övervåningen och hälla i. Anna-Maria skrev ett brev och stoppade in i bjälklaget för kommande ägare. Den gamla pärlsponten är dubbelt så tjock som min mesiga nyköpta, detta resulterade att jag var tvungen att spika på material på bjälkarna för att komma upp i samma nivå.

IMG_6123

Sen var vi tvugna att laga andra saker i taket där den gamla spiskåpan har suttit. Troligtvis revs den ganska sent, efter det att man satt in pärlspont i taket. Kanske på 30-40-talet. Det syns tydligt i taket hur stor eldstaden har varit med en eventuell bakugn. För att snygga till detta hörn satte jag pärlspont ovanpå bräderna och lade en fris runt så det blev riktigt bra. Nu slipper man få skräp i maten och nu är jag trött på att få sågspån i ögonen.

IMG_6130

Snyggve….

I vilket fall har jag massa inlägg på G som är halvfärdiga men det kommer när jag hinner….

Jag har haft 40000 besökare sen starten! hurra!

7 kommentarer

Under Byggnadsvård på Liljerum