Det kanske många som inte förstår vad som tar sådan tid. Ni undrar varför det inte kommer några bilder på ett vackert bondkök från sent 1800-talet? Det är så här att när man äger ett gammalt hus som gått igenom generationer av renoveringar så blir det inte alltid som man tänker sig och det tar längre tid. Så enkelt är det. Men en lägesrapport i kan jag bidra med.
Golvet ligger på plats. Jippi. Jag ser det inte då det ligger under skyddspapp. Depp.
Pärlsponten sitter på plats i taket i lilla extradelen av köket. Blev bra, första momentet i huset helt utan komplikationer.Pappa sätter kakel i vid diskbänken.
Allt frid och fröjd så långt. Det var även städat i hela köket (och huset), tills i går eftermiddag då vi drog oss till minnes om de tre trasiga pärlspontbrädorna som vetter mot skarven med den bågnande bjälken. (det har spacklats en del också som bilden visar lite av…)
Dessa bräder måste bytas eftersom de är sprukna och släpper igenom…vad? Just det sågspån ifrån bjälklaget. De som är finurliga kan redan nu räkna ut hur värdet av den städningen bara rasade. Bokstavligen.
Jag bröt ner de tre bräderna och lät mitt rengjorda kök förvandlas till ett brunskimrande, dammigt helvete. Det är fashinerande vad som kan hittas i ett bjälklag, allsköns överblivet bråte och byggavfall. Särskilt intressant är nr:en av kombodagstidningen Söderköpings tidning/Valdemarsviks tidning. Tidningar ger bra info om när saker och ting händer. Lite blandande årtal strax före 1920 skvallrar om att huset byggdes om vid denna tid. Det är troligt att huset moderniserades vid denna tid, jag gissar att bakugnen revs, liksom spiskåpan och vedspisen flyttades in mot murstocken. Köket fick sitt gamla golv bortbytt mot ett smalsågat plankgolv, vars enda syfte var att få en linoleummatta lagd på sig. Genom hålet i taket kunde också övervåningens tak ses tydligt vilket är ett lika dant smalsågat golv. Man bytte troligtvis allt utom några av de bärande bjälkarna och satt pärlspont i taket vilket fortfarande var modernt vid denna tid.
Intressant att notera är att de kompletterat bjälkarna i taket med sågade bjälkar och att de gamla bjälkarna har varit målade med vit limfärg. Har de vanligt synliga i huset barndom?
Vi häftade upp papper i hålet innan vi spikade upp ny pärlspont. Isoleringen sparar vi, ca 2 sopsäckar med sågspån. Det är omöjligt att få upp den nerifrån varför vi väljer att någon gång lyfta på en planka på övervåningen och hälla i. Anna-Maria skrev ett brev och stoppade in i bjälklaget för kommande ägare. Den gamla pärlsponten är dubbelt så tjock som min mesiga nyköpta, detta resulterade att jag var tvungen att spika på material på bjälkarna för att komma upp i samma nivå.
Sen var vi tvugna att laga andra saker i taket där den gamla spiskåpan har suttit. Troligtvis revs den ganska sent, efter det att man satt in pärlspont i taket. Kanske på 30-40-talet. Det syns tydligt i taket hur stor eldstaden har varit med en eventuell bakugn. För att snygga till detta hörn satte jag pärlspont ovanpå bräderna och lade en fris runt så det blev riktigt bra. Nu slipper man få skräp i maten och nu är jag trött på att få sågspån i ögonen.
Snyggve….
I vilket fall har jag massa inlägg på G som är halvfärdiga men det kommer när jag hinner….
Jag har haft 40000 besökare sen starten! hurra!
Hej Anders och Anna-Maria, Gud så kul och intressant det är och följa er så här på datorn med huset.
Vänligen Birgittas dotter Heléne
Härligt att höra! Jag kan tänka mig att ni som på något vis har bott eller haft kontakt med huset tycker det är extra spännande!
Jag ska jaga rätt på äldre bildmaterial på huset just nu, men där har jag fått lite kontakter 🙂
Shit vad det regnar spån!
Att gå igenom gamla bjälklager kan vara rena skattjakten, även om spånen naturligtvis kan vara ett rent helvete. Vår tidigare gårdsstuga i Orsa hade också byggts om kring 1920 vilket gjorde att ett veritabelt ”arkeologiskt kulturlager” från den tiden hade bevarats under spån och isolering – tidningar, almanackor, brev, böcker, verktyg, klädrester, spritflaskor, bestick, ja t.o.m. antika fiskedrag – you name it. Ser dock ut som ni slipper den gamla giftiga isoleringen som de använde på 20-talet
Verkligen! Bjälklager och trossbottnar kan ge otroliga upplysningar om den tiden. Jag har en kasse med skor från sekelskiftet 1900 som jag fick av en polare som han hittat i trossbotten hemma. Där fanns också en liten läderboll stoppad med trasor från något stickat plagg.
Hittade ett litet polhemslås i trossbotten på vinden i Ransäter för ett par år sen. Hur fint som helst.
Tänkte det först att varför i hela friden har du skyddsglasögon för när du spacklar, scrollade sen ned till andra bilden varpå det besvarades med obestridlig tydlighet 🙂
Polhemslåsen är fina! Det var det bästa fyndet jag hört om…
Alltså jag har behövt skyddsglas hela tiden när jag jobbat med taket. Jag tröttnade på att skölja skit ur ögonen.