Jag har en plata (fornsvenska för läderharnesk med plåtar i). Den är baserad på Wisbyfynden och ser för närvarande lite tråkig ut, därför har jag bestämt snitsa till den. Denna tanke kom igång i samband med att jag äntligen fixat ett garage och skrapat ihop alla mina genom åren ihopsskrapade plåtslagarverktyg. För att inte ruinera mitt egna plåtslagarsjälvförtroende tänkte jag börja med något enkelt, nämligen axelskydd.
I Wisby-fynden finns en trevlig axelplåt med flikar på, likt ett löv:
Jag har valt att göra denna grej också för att visa att detta går att göra med mer eller mindre verktyg. Att göra rustningsarbeten kräver mycket verktyg men kan ställas i relation till vilket sorts slutresultat man önskar. Sen tänkte jag att detta är lite av en grundläggande plåtslagarkurs, fixar-du-inte-detta-kanske-du-ska-lägga-pengar-på-något-annat-kurs.
Steg 1. Mallar, tillklippning av plåt.
Inledningsvis gör man en mall i papper, eller kartong om man vill ha något hållbart. Ska man göra symmetriskt så gör den av ett vikt papper. Rita ut mallen på plåt, lämplig tjocklek är 1,25-1,5 mm i vanlig plåt. Grymma rustningsmakare gör i stålplåt som är härdbar, det är inget för dig som inte har en smedja eller en härdugn samt en know-how i härdning. För att klippa ut behöver du en plåtsax, en stationär som min på bilden är bra att ha och kostar inte så mycket. För finliret har man en handplåtsax med utväxling. På bilden ser man också andra matnyttiga saker förutom plåtsaxen. Du behöver ett skruvstäd (ett smitt helst, ej i gjutgods för det måste klara mycket stryk.), något slags städ, det kan räcka med ett sparrhorn som är stumt och tål att bankas mot. Att modifiera rälsbitar är också vanligt. Jag köper på mig olika städ så jag har en hög med olika mindre städ till olika ändamål. Särskilt plåtslagarmothåll är bra men kan vara svåra att hitta och mycket dyra att köpa nya. Många grejjer kan man smida själv.
När man klippt ut plåtarna filar man till dem och tar bort vassa grader. Att fila är lätt men att fila bra är en annan. Montera fast arbetsstycket så det inte vibrerar av filningen. Tänk på att din fil inte är något himla tvättbräda som du kan mangla på fram och tillbaka på, se filen som en kniv. Den skär bara åt ett håll, ifrån dig. Att trycka filen mot arbetsstycket när du drar mot dig är värdelöst och förstör din fil. Lyft filen på tillbakavägen. Förvara inte heller filar löst liggande i lådor, de är hårt härdade och slår lätt sönder sig mot varandra. Rensa filarna med en filkrats eller stålborste så blir det också bättre för filen och det du filar på.
Steg 2. Formning av plåten. Jaha då är det bara att sätta igång att hamra. Jag skålar biten mot en träform gjort i liten kubbe. Stora träkubbar är väldigt bra att ha (likt de ovan), de ger en stabil plattform och man kan forma precis de verktyg man behöver i träet. Denna lilla form har hängt med i massa år. Som hammare går det bra med en stor kulhammarem men hellre en flackare yta likt den jag har. Det kan man köpa eller slipa till. Om man inte bankat så mycket plåt innan kan det vara bra med hjälplinjer (se nedan)att hamra efter. Det är bra att hamra inifrån och liksom en spiral vandra inåt. Hamra hellre många välriktade än tunga slag. Tunga slag blir ofta mest djupa bulor då är det bättre med en jämn struktur. Sen tittar man noga och slår ut bucklor och man kan jämna ut genom att slå mot plant underlag inifrån eller utifrån mot en stor kula med en plan hammare.
Steg 3. Mejsla och hamra en kant. Jag har valt att gå ifrån orignalet genom att hamra fram en ås uppepå kullen. Det finns på ett annat av wisbyfynden. Detta gör man genom att mejsla upp en linje från insidan med raka bestämda slag, inte för hårt så plåten skadas. Detta ska göras mot ett mjukt underlag och hugg gärna upp ett spår i träet. Nu får man på utsidan en liten ås som man kan nöja sig med, men den går att göra mer distinkt och vassare genom att hamra ut den mot ett mothåll.
Jag har ett specialmothåll med en motsvarande ås på. Lägg an plåten på åsen och hamrar snett ovanpå, aldrig direkt på åsen. Hammaren slår alltid på samma ställe, däremot flyttar man plåten över mothållet, på så sätt får man jämna slag och struktur. Jag använder samma flacka hammare och efter många små lätta slag framträder en kraftig vass ås. Detta kan kräva lite träning.
Steg 4. Slipning. Jag avskyr slipning, det är tråkigt, monotomt och jobbigt. Jag hade väldigt lite smärgelduk hemma så jag kanske målar eller svartbränner dessa sen. Det finns många källor på rustningar som är målade, brunerade, blånerade eller svartbrända så var inte rädd för att testa lite sånt. För att jämna bort mindre håligheter och ta bort den tråkiga valsytan börjar jag med vinkelslip med lamellplatta. Var försiktig med åsen där bara. Sen går man loss och slipar med smärgelduk, jag hade bara 120 hemma så det blir inte så himla blankt men ok tills vidare.
Steg 5. Axelbleck och ihopmontering. När den astråkiga slipningen har tråkat ut dig tillräckligt kan man börja med axelblecken som axelskydden är monterade på. Det är en liten plåtbit med en bred springa på som ”tungan” på axelsyddan ska stickas in och böjas. Springan gör man genom att borra upp ett antal hål och sedan kan man enkelt mejsla bort resten. Det är viktigt att lägga en mjuk plåtbit på städet som mellanlägg, annars har du en platt mejsel och repat städ.När man mejslat bort överblivet material kan man fila det sista.
Nu ska man borra hål för nitarna som ska hålla fast blecken på axlarna. Då tar du fram din stora nitlåda (för du har väl en sådan?? Nitar är allt i rustningssvängen) och plockar fram ett antal lämpliga. Borra sedan nithålen i plåtarna och polera upp blecken. Kan du leta fram några brickor så är det bra annars får du borra egna i plåt.
Så nu är det bara och bocka runt tungorna. Tänk på att de ska kunna röra sig klanderfritt i leden, annars blir det deppigt på slagfältet. Resultatet blev bra, finish blir någon annan dag. Montering återkommer jag med i ett senare avsnitt av pimp my harness.
Kurage -Hantverk, historia och reenactment 