Nyligen slog jag till på en mycket kort men naggande läcker bössa som var felrubricerad som en pojkbössa. Det var en chansning, det kunde ju lika väl vara en avsågad bössa. Väl hemma så visade sig vara en mycket kort bössa med originallängd, svensk tillverkning monterad i en almstock. Nu började tankarna mala, vad är det för något?
Spana in den fantastiska kolvkurvan, njutbart ut i varje centimeter.
Teori 1. Pistolkarbinteorin
Första teorin som väcktes ganska snabbt var att detta är en pistolkarbin, det vill säga ett militärt vapen som framför allt under 1800-talet vinner popularitet. I Sverige har vi viss tradition av pistolkarbiner men då är det framför allt pistoler som försetts med löskolv. Egentligen finns det bara en modell som vunnit något typ av gehör inom militären och det är Helvigs pistolkarbin m/1807 som tillverkades i 400 ex. De tillverkades bland annat av gamla pistoldelar, bland annat m/1704 ryttarpistol som exemplet nedan från Probus auktioner. Piporna räfflades upp och blev alltså små studsare att använda till häst, istället för fullstora karbiner.
foto: Probus auktioner.
Min bössa är dock inte helt lik denna på många punkter. Efter att ha hört mig för bland andra kollegor så påpekades det att den skulle kunna vara en pistolkarbin för en underofficer. Underofficerarna fick bekosta sina vapen själva och var därför ofta annorlunda från den fastställda modellen. Jag tar det inte för omöjligt men underbeslag, nosbeslag och rörkor kommer från en m/1738 pistol. Bössan är ett bygge från tiden runt sekelskiftet 1800, troligen. Sidobeslaget är av järn, möjligen från en ännu äldre karolinsk ryttarpistol. Pipan å andra sidan är civil pipa. Jag tror nog att officeren åtminstone ville ha räfflad pipa om de andra ryttarna har det.
Teori 2. Slädbösseteorin
Pistolkarbin eller slädbössa signerad David Bars. Foto:Probus Auktioner
När jag letade runt efter svenska pistolkarbiner från 1700-talet fann jag egentligen bara en träff utöver Helvigs försöksmodell. En trevlig bössa tillverkad av David Bars (född 1686, död 1759) i början av 1700-talet. Den såldes på Probus auktioner för ett tag sen under benämningen pistolkarbin. Bars hade täta kontakter med armén och gjorde modellexemplaren till faktorierna, men var detta en pistolkarbin också?
Jag konfronterade Max Sjöberg på militariamässan och han menade också att benämningen är problematisk. Han skulle snarare kalla Bars bössa för en slädbössa. Han föreslog att det också var mer troligt rörande min bössa också när han studerade den. I begreppet slädbössa menas ett slags smidigt, civilt självförsvarsvapen eller jaktvapen att använda från släden eller från kuskbocken. När jag istället började använda det sökordet dyker det upp fler träffar på korta små vapen, bland annat i Murbergets samlingar och i Skoklosters samlingar. De som är i Murbergets samlingar liknar närmast varianter på Helvigs modell och i katalogtexten uppträder ungefär samma huvudbry som jag har, det vill säga, är det en pistolkarbin eller en slädbössa? Armémuseet har också en kort hjullåsstudsare som de för säkerhets skull lagt under benämningen slädbössa.
Slädbössa? Foto Armémuseum.
Man får lite intrycket av att benämningen ”slädbössa” är en äldre slasktratt för korta bössor helt enkelt. Begreppet är dock inte helt nytt. Även Gustaf Schröder omnämner att han äger en slädbössa i Vildmarkslif: Nya skogs- och jakthistorier. Citatet går tillbaka till en episod i hans liv strax innan 1840.
Min alnslånga refflade s. k. slädbössa, gjord egentligen för att skjuta vargar med under vintern, laddades omsorgsfullt…
Schröder har alltså en kort liten räfflad bössa, en aln är ca 60 cm vilket stämmer väl överens med de övriga vapnen i denna artikel. Vissa historisk resonans finns alltså i uttrycket även om det är mycket vagt.
Slutsats
Ja, vad ska man säga? Att det är en slädbössa låter mest troligt i nuläget eftersom det inte finns något att jämföra med. Pistolkarbiner av bösstyp tycks inte haft något genomslag i svenska armén utöver Helvigs modell. Att detta skulle vara ett underofficersvapen kopplad till det kompaniet som kvitterade ut Helvigs pistolkarbin tar jag för osannolikt. Uppenbarligen finns det så kallade civila slädbössor i både lyx och allmogeutgåva.
En till kortis
Strax efter jag köpt denna lilla bössa så kom jag över en liten lodbössa med traditionellt tåspännarlås. Också den väldigt kort men med fullång stock. Bössan är tyvärr doppad i någon slags cremebeige färg men har ett intressant utseende. Den är lika lång som den andra bössan men är den en slädbössa eller bara en ohemult kort lodbössa? Vem vet? Ibland kallar man dessa för tjuvjaktsbössor då de är lätta att gömma. Hur mycket sanning det finns i den benämningen låter jag dock vara osagt eftersom den följer ett liknande slasktrattmönster som slädebössebenämningen. Generellt sätt så är lodbössorna strikt försedda med ganska långa pipor då man trodde starkt att längden var kopplad till precisionen. Vad denna användes till lär vi aldrig veta.
—————————————————————————————————————————
Kurage recenserar
Liv Strömqvists bok Kunskapens frukt. En banbrytande och stundtals fantastiskt tragikomisk historisk skildring av männens historieskrivning rörande kvinnan och kvinnans könsliv. Nyttigt för alla att läsa, även du, du, du och du.
4 blygder av 5.
Susanna Popovas bok Överklass – en bok om klass och identitet. En ganska enkelspårig men ärlig intervjubok med överklassen. Inte särskilt djuplodande men ok läsvärd. Och ja, överklass är överklass är överklass.
2,5 S:t Moritz av 5.
Nanna Johanssons bok Hur man botar en feminist. Tokrolig buskisfeminism som givetvis retar alla kränkta män som påstår att feminism är det farligaste sen digerdöden och vätebomben.
4 uppvaknande av 5.
Kurage -Hantverk, historia och reenactment 