Ekenäs.

I egenskap av coach till en av sommarens marknadsåkare och reenactare besökte vi i helgen som var Ekenäs Riddarspel. Det blev ett tillfälle att umgås med Carnis som arrangerade delar av marknaden och annat trevligt medeltidsfolk. Helgen bjöd på källdiskussioner, omkullblåsta tält, regn och sol om vart annat, växtfärgning, bågsträngstillverkning och ändlöst pokulerande, drängstugeskvaller och samkväm.

En central del av samkvämen ligger i Gluckenhaus, det tyska tärningsspelet. Det spelas vanligen om pengar men nu valde vi att spela godiset av första bästa unge.

Solen tog hårt på folket, särskilt Guffe och ragnar som såg ut som kräftor. Min fru sommarhataren Anna-Maria gjorde allt för att i preventivt syfte motverka detta. Något som resulterade i att Guffe blev för dagen främlingslegionär snarare än 1300-talssmåpåve.

När det kommer till hantverk ville en av pågarna i Östgöta bondeuppbåd slå följe med de övriga hos- och brokbeklädda snyggingarna och skippa brallorna. Jag ämnar att så småningom skriva en historisk artikel om bondeståndens benbeklädnad där förhållandet byxor och hosor bland annat kommer kartläggas. Jag föreslog att han skulle inhandla en bit vit vadmal som vi kunde färga på plats. Väl med tyget i näven skickade jag ut honom i närmsta björkskog för att fylla min järngryta med björklöv. Vi gjorde så gott vi kunde utan att kunna beta tyget och kokade löven en timme och lät tyget sen sjuda där i en timmer för att sedan svalna i spadet till dagen därpå. Det blev en blek gul men ändock en färg som bonden från Tranås kunde pryda sina ben med.

Så här glad kan bara en enkel tandläkarbonde ifrån Tranås bli med ett stycke smutsgult ylle.

Kanske minns ni den där pilbågen som kom i min ägo för en tid sedan. Den var gjord av en snickare i Stockholm och Anna-Maria tänkte väcka den till liv igen. Med hjälp av den mycket sympatiska pilbågsbyggaren Ola från Ostrogothia Long Bow society tvinnade vi en sträng av lintråd.

Efter duktig gemensam kramp från detta arbete kunde min fru och jag provskjuta den försiktigt. Den är laminerad av ask och björk och tycks vara på 40-50 pounds.

Lite övrigt bildmaterial från helgen utan samtycke från de inavlade.

4 kommentarer

Under Övrigt & pålysningar, Textil, Växtfärgning

4 svar till “Ekenäs.

  1. That’s it, nu ska jag banne mig också skaffa en fiskbensmönstrat mössa

    (Ser fram emot din artikel om benbeklädnad)

  2. ah. järn= mörkare, dovare färg. MER LÖV!!! längre kok! övernattsbad av tyget!

  3. kurage

    Kerstin, plats!

    Tack Markus, den bilden är bra och är med i artikeln.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s