Efter att ha lagt golvet klart, behövde min själ och mitt lekamen en välbehövlig dos natur och luft. Spände för hundarna och lät de lojt dra ut mig i skogen. Jag har ännu inte hunnit undersöka omgivningarna och denna gång kom jag inte långt. Mossa, kullfallna träd och barrskog innebär bara en sak, kantareller! De första hittade jag när jag skulle lossa på kängorna, sen blev det fler. Trots allt var det inte trattkantarellerna utan svart trumpetsvamp i massor som blev dagens höjdpunkt. Några liter blev det.
Väl hemma gick jag loss på äppelträdet, som är mycket vackert och dignande av frukt. Min företrädare talade om för mig att det var bra vinteräpplen. Äppelträdet har stått där länge, en del av de ursprungliga träden på gården. Jag hämtade största pilkorgen och till min förvåning fyllde jag den också, kanske 45-50 kg äpplen från ett enda träd! Sen gick jag ner till päronträdet, även det ursprungligt och plockade ungefär hälften innan det blev för mörkt. Små små päron, vissa mindre än pingisbollar. När jag smakade på dem förstod jag varför min farmor och andra äldre människor försökt hasa sig ned för slänten och få tag på dem. Det är gråpäron en mycket gammal fransk päronsort med syrlighet och sötma. Många djur verkar vara där och palla frukt, både rådjur och grävlingar har lagt kabel runt trädet, liksom för att tacka det för sin smarriga frukt.
Must, lingonkokta päron och svampstuvning på gång, det vill säga om jag får fart på elspisen…
Det var ju riktigt fin storlek på de äpplena, plus att de ser goda ut också förstås.
Längs min skolväg (som gôtt nog går genom uppsalas finaste område) har flera familjer börjat ställa ut små papperskassar med äpplen vid grindarna åt förbipasserande studenter, med en skylt i som det står ”Varsågod, ta ett äpple!”. Fin grej, värmde bra när jag såg det första gången.
Skulle päronen ändå kännas lite sura är det supergott att låta dem sjuda i vådis och sedan hänga på dem en liten marsipan-poncho, varpå man stoppar in dem i ugnen en stund. Sen äts de förslagsvis med en rejäl dutt grädde och kanske lite Madeira skvimpat över. Det drar i magen så gott det är
Shit pommes vad äpplen!
Du tar med några hit på onsdag va?
(och du glömmer inte en kopia på timrapporten som jag bad dig om, va? 😉
Jag längtar sönder mig till landet!
Kul att se att det börjar ta sig, ser riktigt hemtrevligt ut!
Tack för trevliga infallsvinklar Frej,
Hördu samuel, du kan nog själv räkna ut hur många timmar du jobbade den helgen. Kommer du idag till Simon??
Det börjar ta sig hemma fast det ska verkligen hända mkt i köket….
Snart kan jag ju komma och hjälpa till på riktigt… Två veckor kvar nu…
Jag antar att erbjudandet om att gå loss med tungt arbete fortfarande gäller?
Självklart bob, du är välkommen! Det finns alltid saker att göra…kakla…spika panel…måla…klippa gräs…hugga ved…slänga skräp…laga punkor…sätta foder…fika…laga mat…gå med hundarna….skämt åsido kul att du flyttar hit.
Jag var i Arvika för några veckor sen, en håla helt klart.
Letade efter en liten spikborttagar-grej i dag..som en mejsel fast som en jätteliten kofot, men dom görs inte längre, synd. Kan man smida en?
Om du ska ta bort småspik typ spännpappsspik kan du använda ett kasserat stämjärn. Men jag såg på Jula att de hade små kofötter…
Fick ett anonymt tips om denna sidda och var tvungen att kika in… Hm har ni en blogg o inget sagt?? Har ni flyttat o inget sagt?? En liten tår syns i ögat och jag känner ett litet knip i bröstet, kan det vara sårad självkänsla??
*skoja bara* Vad kul att ni härjar och håller på! Jag länkar er sida från min de närmaste dagarna..
Kram från Curages gammelmatte