Egentligen var det tänkt att denna dag skulle ägnas åt såpatillverkning men talgen blev försenad.
Jag beslutade därför att vi skulle göra ryssolja eller björkolja på näver. Oljan tillverkas på samma sätt som tjära fast istället för törved används björknäver. Nävern bränns i slutna kärl så att den svettas ut oljan som samlas upp. Ryssolja kan användas till samma saker som tjära men också som universalmedel mot sjukdomar och i salvor och infettningar. Den bästa och finaste ryssoljan tillverkades enligt den fantastiska källan Shenet, av vitaste barken och ”Den bästa ryssoljan är klar och vit som linolja, den sämre är svart av sot och rök”. Vi använde oss av en traditionell metod med en uppochnervänd järngryta.
Steg 1. Preparering av näver och gryta. Vi använde oss av stora färdiga näversjok som vi rev i breda remsor. Vi gjorde näverrullar lika långa som grytan var hög.
Rullarna ställdes sedan i grytan på detta vis. Vi var nog lite snåla, det går att ha i dubbelt så mycket.
Grytan vändes sedan uppochner och placerades på en plåt som vi avsiktligt hade en lutning på med en bockning som oljan kunde rinna i. Traditionella alternativ är att ha en gryta med tätat lock och hål i botten för oljan eller tåv grytor varav den ena grävs ner rättvänt och nävergrytan placeras uppochner på grytan med ett metallnät emellan. Fler alternativ av traditionell art finns. Viktigt är bara att det är tätt så att så lite syre kommer in. Vi tätade grytan mot plåten med lera.
Steg 2. Bränning. Denna del är tidskrävande och det är bara att sätta igång att elda runt grytan. Placera tegelstenar runt för att koncentrera elden och öka på brandsäkerheten.
V prövade att inte täta ner mot bockningen först då vi tänkte att det ändå inte ger så mycket syre åt nävret. Det är dock viktigt märkte vi att ha helt tätt, det kommer ånga ur hålet och detta är också till stor del oljan som förångas. Bilden visar också när den först oljan dyker upp.
Vi tätade grytan hela vägen runt och fortsatte elda. Med jämna mellanrum öppnade vi upp och tappade ur olja. Största problemet här är att vår lera sög åt sig mycket olja så metoden var inte optimal.
Slutsats. Det var första gången vi testade detta och jag tycker det var kul att dtet fungerade. Vår olja var verkligen inte ljus utan nattsvart med en doft som påminner om tjära men med lite spritartad lukt. Jag tror det går att få ganska mycket mer olja nu när man gjort många nybörjarfel, tätning och uppsamling är centrala begrepp. Att göra ryssolja tar tid och kräver mycket ved, ha det i åtanke. Det var en aktivitet som lockade folk och ingen under dagens lopp kände till björkolja vilket är kul likt potatismosknapparna.
Kul med alla experiment, keep ‘em coming! Sker allt inom ramen för arbetet eller är det för reenactmentgruppen?
Allt är på jobbet just nu, i allafall alla 1700-talsgrejjer! Potatismosknappar del II kommer snart liksom matexperiment…
Hva med å lage et hull i jernplaten dere setter gryta på og et rør fra hullet og ut? da kan dere skille terpentin og tjære, og det er vel kjekt?
Jag håller med Halvor. Många är de tjärkok jag slitit med utanför Oslo, medan han suttit på röven utanför sin smedja och flinat 🙂
Tjära är ingen lek, det tar sin tid. Ryssolja vore kul och pröva senare också.
Ping: Historiska hantverk på Stadsmuseet IV: Ryssoljans återkomst « Kurage -Hantverk, historia och reenactment
Var köper jag Ryssolja?
Rune, det är svårt att säga men i Sverige vet jag ingen som har stående sortiment. Jag vet att Svarten Sören har gjort ryssolja, hör med honom. Det är en skojjigt herre:
http://www.svartesoren.se/
Utomlands kallas det Birch tar och säljs bland annat här:
http://www.newdirectionsaromatics.ca/birch-tar-essential-oil-p-187.html
Lycka till!
Ping: Jubileum | Kurage -Hantverk, historia och reenactment
Ping: Persmässemarknad och lädersmörja. | Kurage -Hantverk, historia och reenactment