Etikettarkiv: pärlspont

Krogen VII. Nytt innertak till hallen.

Ett steg i rätt riktning har tagit för att få ordning på en mycket problematisk hall. Förra sommaren bytte jag yttertak och nu var det dag för innertaket som ruttnat sönder på grund av det gamla yttertaget. Mycket logisk orsaksföljd, särskild när det handlar om hus.


Under en slags spont, reglar, masonitbitar och överblivna tretexplattor fanns ett ganska trött och delvis ruttet tak i handhyvlad pärlspont.

I bästa byggnadsvårdsanda rev jag ner allt ruttet, lappade och lagade. Nu hade jag inte sponthyvel och inte heller 1 tumsbräder till taket men åtminstone extra bred pärlspont. I mitt fall behövde jag inte vara rädd för att använda avvikande bredder eftersom krogens flora av originalpärlspont bjuder på bredder mellan 9 cm och upp till över 20 cm.

Resultatet blev bra tycker jag och nu finns det också en diskret lucka till ett ganska rejält utrymme för sådant som en lönnkrog brukar dölja. Även småväxta skulle kunna sova där.

Andra problem
När det kommer till hallen finns också andra problem, sådana där härliga problem som man inte kan få nog av. Sådana problem som bara åtgärdas med enträget arbete och eggverktyg….och kanske en dränering.  En gammal fuktskada har orsakat rejäl röta längs med golvet så är blir det att kapa bort en del. Man blir lite ledsen. What would Göran Gudmundsson do?

Huga…

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage:
Barkbröd har vi alla hört talas om men bark var egentligen bara en i raden av brödingredienser som allmogen fick för sig att mätta sig med. Vad sägs om råghack, torkade sälglöv, benmjöl, syrgräsknoppar, gräs, ekollon, hasselknoppar, tallskott, rabarber, mossa, lavar, nötskal, mäsk, halm, sågspån, jord, fiskrom och hästgödsel. (Hungers)nöden är alla uppfinningars moder? Förr rådde ett kreativt allvar.

Kurage recenserar.
Fullt upp, int sett nåt, int hört nåt, int läst nåt…

Lämna en kommentar

Under Byggnadsvård på Liljerum, Krogen

Krogen III. Nya utsikter.

Krogen är en följetong som handlar om att skapa en 1800-talslönnkrog på den östgötska landsbygden. Läs om hur det började här.

Krogen III. Nya utsikter.

Utgångsläget passar ingen krog.

Krogen och hela ladan har länge sett anskrämlig ut på grund av fönstren som suttit i den delen som kommer bli krogen. Ospröjsade kopplade bågar duger helt enkelt inte. Jag har samlat på mig ett antal fönster från en närbelägen gård där ägaren sonika bytte fönster. Kompletta med innerbågar om än i något trötta karmar.

Karmar från Lilla Liljerum. Kanske gjorda av samma person som en gång tillverkade fönstren som suttit i vårt hus?

Jag valde ut två fönster som inte var för bra i fall jag skulle behöva dem i boningshuset. Gamla fönster är otroligt vackra och det tål att understrykas en gammal klyscha – fönstren är husets ögon (och på det temat finns det ju fler nötta uttryck såsom köket är husets hjärta och ett hus utan böcker är som en människa utan själ…).
Fönster 1. 

Att byta fönstren var en ganska ansträngande historia. Om vi börjar med långsidans fönster så var träet ovan fönstret kraftigt kexigt efter härjningar av husbock. Därför fick jag börja med att pilla bort en timmerbit när jag väl efter visst mått av våld plockat bort det nygamla fönstret. Det nya fönstret karm var några få cm för stor varför jag var tvungen bråka lite och såga i onaturliga vinklar medan isoleringsfrat bestående av sågspån, musskit och frödelar singlade ner i mitt svettpenslade ansikte. Snart kom fönstret på plats och fodren. Symmetri är uppnådd, se bild längre ner.

På insidan  lagades en del av pärlsponten för och jag spikade fast gamla foder från 1800-talets slut.

Fönster 2.

Härligt, en bred glugg med bitar av timmer inpillat som fyllning.

Här blev det lite mer pilligt då jag tvunget att justera öppningens storlek och utsidans panel för att få det att fungera. Det är bara en sida på huset som har en ordentlig panel och den är endast halvgammal, kanske 50 år eller så. Men efter att ha handhyvlat fram likadana locklist som övrig panel blev det riktigt bra. Eftersom regn och väder belastar denna sida hårt valde jag att sätt en regnbräda ovan fönstret.

Insidan blev bra efter att jag skarvat den avsågade pärlsponten och fäst den nya sponten med samma spikmönster. Det börjar bli ont om klippspik här hemma nu.

Nu känns det verkligen som om krogen är mer inom räckhåll, bra det.

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage:

På 1860-talet flyttade en skånsk agronom vid namn Lundqvist till Gagnef. Den naiva Lundqvist försökte lära de mycket konservativa dalabönderna modernt växelbruk med att odla klöver på åkrarna som låg träda.  Efter flera försök ställde han sig på en tunna på kyrkbacken en sommarsöndag och propagerade de nya idéerna. Det slutade med att de uppretade bönderna drog ner honom från pallen och misshandlade honom, hamrade in budskapet att han minsann kunde behålla sin djävla blommor för sig själv.  Lundqvist gav sig dock inte och efter några år växte det klöver på åkrarna i Gagnef.

Kurage recenserar.
Björn Helmfrids bok Norrköping brinner.
Omfattande bok om ett så smalt område men relevant i allra högsta grad. Lyfter fram en problematik som de flesta svenska städer har genomlidit. Lämplig bokserie.
4 kasevargar av 5.

2 kommentarer

Under Krogen

Krogen II. Pärlsponten.

Krogen är en följetong som handlar om att skapa en 1800-talslönnkrog på den östgötska landsbygden. Läs om hur det började här.

Rivning.

När vi började riva ytskickten i krogen tänkte vi oss breda brädor i taket och sen tapetsera väggarna med grålumppapp och måla. Det blev inte riktigt så när vi började gå med kofoten.

Vi började med taket som var täckt med masonit och spännpapp i två lager, 300 miljarder småspik i snöräta rader. Det spikarna satt i förvånade oss, det var pärlspont, den bredaste man kan tänka sig spikad synligt med smidd spik. Det visade sig även att den var delvis handhyvlad vilket också pekar på en hög ålder för att vara pärlspont.

Redan nu var det dags att byta fokus från tidigt 1800-tal till senare för att matcha de ändrade förutsättningarna. Detta bekräftades när vi började riva väggarna. Här fann vi flera lager äldre tapetrester från sent 1800-talet.

Dessa två tapet tycks vara de äldsta och vad som är märkligt är att det varvas vilken som är underst. Det kan tyda på att detta är gamla tapeter som används som utslätning på underlaget som precis som i taket är pärlspont. Pärlsponten har inte varit målad vare sig i taket eller på väggen vilket tyder på att utrymmet varit mycket enkelt, alternativ att pärlsponten tapetserades över redan från början. Det sistnämnda grumlas något av att panelen färgats av sol och smuts som tydligt ses där taklisten suttit. Taket har sotats av eldstaden så nog dröjde det något innan tapeterna och spännpappen kom upp. Det hela är något kryptiskt och fördunklar rummets ursprungliga karaktär och funktion. I vilket fall blir det krog nu.

Att ta bort gamla tapeter.
Att avlägsna tapeterna var för övrigt ett kapitel för sig. Ett strängt arbete som avhjälptes med hjälp av gladpack, diskmedel och vatten i sprayflaska samt skrapor av olika slag. Spraya rikligt och sätt gladpacken över för att stänga in fukten. Vänta och skrapa. Detta är inget mirakelmedel men hjälper utan tvekan enormt. Tapeterna måste blötas upp för att lossna och sen ska det skrapas och skrapas.

Pärlsponten kommer behöva fixas till men är på det hela frisk. Lovande.

 

Glad Midsommar!

 

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage:
Apropå midsommarafton, i Nöbbelöv i norra Skåne trodde folk att man blev flintskallig om man gick barhuvad på midsommarafton. Skalligheten uppkommer genom att en särskild mask angriper skalpen och äter upp hårsäckarna. Ett sätt att bli av med hårmasken var att koka vissa växten mattlummer i kourin och sen tvätta håret med det. Tänk på det imorrn.

Kurage recenserar.
Byggnadsvårdsdagen på Thorstorps Gård. Välorganiserat och entusiastiskt stämning. De få byggnadsvårdsorienterade som finns i landskapet var där, tyvärr är dessa få men det finns hopp om det i Östergötland. Kämpa på!
3 färgtrappor av 5.

 

 

5 kommentarer

Under Byggnadsvård på Liljerum, Krogen

En ö i köket istället för en ranglig grillbricka.


Detta är vår nya köksö, det enda som fattas är en öppningsmekanism och färg.

Sedan två år tillbaka har vi haft en småful grillvagn i vårt kök som vi fått. Vårt kök saknar egentliga avställningsytor och var i behov av någon slags köksö. Grillvagnen har tills nu tjänat detta syfte med medelgod tillräcklighet och kommer tillräcknas nya krav i form av skötbord i badrummet.

I takt med att jag ägnat flera dagar till att göra verkstaden i ladan till något slags rum med en praktisk funktion, mer än en bod där man kastar in verktyg och allehanda skit. Efter att ha hämtat hem en hyvelbänk, strukturerat, hängt upp, kasserat, sparat och funderat kan till och med min fru hitta ett verktyg.

Köksöar är inget som generellt funnits i något bondhem men jag ville ändå skapa en sådan som kändes naturlig. I linje med köket i övrigt fick det bli pärlspont och samma golvlist som i resten av köket. Min inspiration kom ifrån en vedlår i spont jag hämtat från en gård. Den har en rejäl sockel, avfasade hörn och rundade hörn på skivan. Vedlåren var ett vanligt inslag i alla bondkök.

Vedlår av pärlspont i ett typiskt kök som de verkligen såg ut och en typisk statarunge med dragspel, precis som de såg ut. Nordiska museet.

Av en tillfällighet stötte jag på denna möbel när jag letade bilder till denna artikel. Denna tidiga diskbänk förstärker bilden av det formspråk som jag sökt. Detta är ett moderniserat kök från sekelskiftet och alla detaljer har klätts med masonit. Diskbänken var förmodligen ursprungligen en enkel zinkbänk. Den har likt min vedlår avfasade hörn och en golvlist som följer övriga kökets detaljer. Västergötlands Museum. 

Extra förmånligt var det att helt kunna tillverka köksön på sådan man har hemma, överbliven spont, en gammal köksbordsskiva, sockel och beslag. Stommen är gjord av reglar som jag klyft med cirkelsågen och golvlisten är spikad med klippspik. Det är bra att ha en hög gersåg när man ska såga höga golvlister och min sågar inte helt rakt men med noga fastspänning kan det avhjälpas. Bordskivan är avslipad då den är lackad och grundligt misshandlad med bestick.

3 kommentarer

Under Byggnadsvård på Liljerum, Trä