Etikettarkiv: krog

augusti 3, 2013 · 4:47 e m

Krogen VIII. Flaskhistoria.

10295 ERik Ström systembolagetSystembolaget vid 1900-talets början i Söderköping. Notera de olika flaskornas form och att många är inlindade i papper. Erik Ströms samling.

Flaskor på 1800-talet
Eftersom jag någorlunda noga försöker återskapa en 1800-talsbonnkrog, måste jag sätta mig in i massa olika saker. Flaskor är en sådan sak som jag försöker utreda. Vilka flaskor kan tänkas finnas i en krog och under vilka tider? Det är märkbart att flaskornas användning accelererade under det sena 1800-talet i takt med den industriella revolutionen. Flaskor kunde produceras billigare och öl började exempelvis skänkas ut i flaskor istället från fat. Innan denna revolution förvarades vätskan främst i stora fat i väntan på att tappas upp för slutkonsumtion.  Populära mindre behållare i Sverige innan industrialismen är olika typer av krus, såsom höganäskrus och små laggade kaggar. Drycker som dracks i mindre mängder eller som räknades som exklusiva kunde förvaras i flaskor, såsom brännvin och vin. Därutöver ska självhushållningens olika drycker läggas till, såsom kvass, enbärsdricka och andra jäsdrycker, dessa buteljerades troligen inte i så stor utsträckning. Möjligen återanvändes flaskor från bryggerierna till dessa drycker i slutet av 1800-talet.

Detta är skrivet främst utifrån några av de flaskor jag börjat samla på mig för krogens räkning.

Knoppflaskor
Knoppflaskor är våra första standardiserade flaskor för bryggerinäringen i Sverige. Det fanns behov av en flaska för maskinell påfyllning av flaskorna och 1884 kom en standardiserad ölflaska försedd med kork. Denna flaska fanns i bruk till 1932 då korken ersattes av en aluminiumkapsyl. De äldsta flaskorna har en kropp gjord i tre delar, därefter två delar.  Knoppflaskan gjordes i tre volymer, 2/3, 1/3 och 1/6 liter. Flaskorna har ofta datummärkning i botten och är märkta med vilket glasbruk den kommer ifrån.

P1030329Jag tänker försöka hitta ölsorter med snarlika flaskor. Efter avetikettering kommer de ser ok ut. Knoppflaskor är förhållandevis dyrbara så de kan tjäna gott som rekvisita. Den äldsta av flaskorna är från 1908 och för Karl Fredriks Öl-Pilsner i Norrköping, den ska serveras mellan 10-12 C enligt ettiketten.

Patentkorkflaskor
Dessa flaskor skapades huvudsakligen för mineralvatten och svagdricka och har en porslinskork med gummiring som trycks fast med en liten hävstång på flaskan. Namnet kommer av att flaskan patenterades i Sverige år 1877. Generellt har mineralvattnet genomskinligt glas medan svagdricka och öl förvaras i bruna flaskor. Patenkorkkärl blev mycket populära och nära revolutionerade matkonserveringen.

P1030341Denna typ av flaska är mycket praktisk och går att få tag på nya i bruna flaskor i flera storlekar. Dessa funkar också att servera vätska i tidsenligt. Går en sönder är det ingen katastrof heller. Den vänstra på bilden är nytillverkad och den till höger är för inläggningar, nu är det något som liknar brajj men heter Turkisk blandning i kryddhyllan.

Champagne och vinflaskor
Till skillnad från 1800-talets spritflaskor som kunde ha mycket kreativt utseende är formspråket bland vin- och champagneflaskorna mer konservativt. Den klassiska vinflaskan som vi ofta ser idag, kallas för Bordeauxtyp och blev allmän vid 1800-talets mitt.  Champagneflaskans klassiska form spreds redan i början av 1800-talet och har fått sin form på grund av det mousserade innehållet.  Flaskformen används också traditionellt till cider.

P1030335Detta är också en gångbar flasktyp. Dessa flaskor är antika men det går att köpa nytt vin och sen avettiketera dem. Dessa flaskor är ett ladugårdsfynd, med White Star- champangne och en Chasse-Spleen från 1905. Fint skulle det vara hos vissa bönder, därefter fylldes flaskorna med bensin istället i brist på annat.

Brännvinsflaskor
Brännvin skänktes ofta ut i genomskinliga glasflaskor som kan vara släta eller försedda med gravyr. Halsen är ofta kort och kroppen fyrkantig.

P1030322Dessa antika flaskor kommer nog användas bakom disk så att säga, vill inte att de ska hamna i nävarna som tillhygge i drängaslagsmål.

Gamla köpespritflaskor
När hembränningen förbjöds (vilket det gjordes till och från, särskilt under 1700-1800-talet) för sista gången år 1860 växte många av de klassiska spritfabrikerna fram.  Brännvinet blir profilprodukter med egna speciella flaskor och jag har lyckats skaka fram några flaskor Rehnbergs Sädes Bränvin  (sedemera Östgöta Sädesbrännvin) som lanserades år 1864. De bruna flaskorna blåstes på Rejmyre glasbruk och har en åttakantig form. Upphovsmannen Erik Rhenberg föddes 1841 i Rejmyre och startade som 20-åring spritfabrik i Söderköping.  I Söderköping hade han bränneri som mest hade 30 anställda som hade fri tillgång till sprit. Lyckat.

11202 Erik strömHär ser vi tre av dessa muntra anställda på Rehnbergs. Den sittande mannen rullar just sådana flaskor i papper för transporten. Erik Ströms fotosamling, ca 1900.

P1030325Tre Rehnbergare, en ska bort. Den mittersta är fejk, man gjorde kopior på Rejmyre glasbruk under 70-talet. De äkta flaskorna är eftertraktade, särskilt med originalettiket. Den fejkade är sådär B-aktigt fejk med överdrivet vågigt glas och dessutom fel färg.

Som kuriosa tänkte jag nämna att jag nyligen sprang på en liten fickplunta från tidigt 1800-tal. Fickpluntor av tenn var populära bland enkelt folk och bland allmogen. De gick inte sönder och var lätta att bära med sig i valfri liten ficka. Allmogens tennpluntor tillverkas ofta att det tvåstämplade tennet, som var den sämsta kvalitén. Det innehöll så mycket bly att det inte ansågs tjänligt till mat utan användes till knappar och krutflaskor. Under en kort period, 1754-1762 förbjöds det tvåstämplade tennet men efter ivrigt och högljudda klagomål från den annars beskedliga allmogen tilläts det åter till brännvinspluntor.

P1030333Den lilla modesta pluntan tillsammans med en genuint svensk kannsort, en så kallad revkanna. Pluntan saknar stämplar men liknande som varit till salu är ofta från 1800-talets början/mitt.

Till sist, att dricka ur glas.

63389Att dricka direkt ur flaskan, är det bara kopplat till odygdighet och skörlevnad? Bohusläns museum ca 1920.

Jag har kommit till insikt att det är mycket enklare att ha sen 1800-talskrog än tidig 1800-talskrog. Att kunna anbringa flaskor är enklare än att tappa upp i kärl som måste vara tidsenliga*. Jag tar det för troligt att enklare krogar på landsbygden serverade i flaska i stor utsträckning. På många bilder från tiden kring sekelskiftet används glas till ett dricka öl och det rör sig ofta om enkla raka glas men även glas på fot förekommer.  Vad som också är skrämmande tydligt är att det är svårt att hitta bra glas som passar. Ölglas från sekelskiftet är sällsynta, möjligen har de flesta slagits sönder eftersom öl är en vardagsdryck, till skillnad från vin som dracks i betydligt mindre utsträckning. Vinglas har bevarats eftersom de var dyra och användes inte i vardagslag.

16020Men är det roligare med glas? Verkar ju inte så. Bohusläns museum ca 1910.

Däremot anser jag det som självklart att dricka ur glas när det gäller bättre dricka såsom vin, champagne och cider. Det är en klurig nöt att knäcka.  Jag tänker mig att det borde gå att köpa på sig billiga fasettslipade vinglas från sekelskiftet, de är ju inte så populära idag så jag tänker mig att det inte borde vara omöjligt att plöja secondhandsaffärerna.

Detta kändes som ett inlägg skrivet med en stjärnkikare i naveln…

Vill du läsa mer om dryckeskulturen på 1800-talet föreslår jag att du läser en annan artikel jag skrivit.
Vad drack man på 1800-talet egentligen?

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage

Östervålaprästen Johannes Dillner lyckades med stor framgång nära förgöra de folkliga koralerna och kyrkomusiken. Genom att uppfinna instrumentet psalmodikon reformerade han kyrkomusiken. Dillner uttryckte förnöjt: ”tonerna blifwa jemna och rena, så att man icke drillar och krusar på dem, såsom många bland allmänheten hafwa för wana”.

Kurage recenserar

Julita Gård – Nordiska museet har ett eget lantbruksmuseum som är rätt trevligt att besöka och barnvänligt måste jag väl tillägga nu när jag har barn. Lite dammigt på sina håll men genuint. För övrigt tycks inte Östergötland ha någon matkultur värd att nämna.
4 harvpinnar av 5.

Boken Jonglörer och aktörer, ekvilibrister och artister: om nöjen i Ullströms stad. En liten skrift om Norrköpings nöjesliv vid sekelskiftet kan faktiskt vara ganska spännande. Man vill gärna fantisera om svenskar med fjantiga artistnamn som sysslar med akrobatik i frack.
3 ekvilibrister av 5.

2 kommentarer

Under Krogen

Taggat som , , , , , , , , ,

juni 21, 2012 · 3:27 e m

Krogen II. Pärlsponten.

Krogen är en följetong som handlar om att skapa en 1800-talslönnkrog på den östgötska landsbygden. Läs om hur det började här.

Rivning.

När vi började riva ytskickten i krogen tänkte vi oss breda brädor i taket och sen tapetsera väggarna med grålumppapp och måla. Det blev inte riktigt så när vi började gå med kofoten.

Vi började med taket som var täckt med masonit och spännpapp i två lager, 300 miljarder småspik i snöräta rader. Det spikarna satt i förvånade oss, det var pärlspont, den bredaste man kan tänka sig spikad synligt med smidd spik. Det visade sig även att den var delvis handhyvlad vilket också pekar på en hög ålder för att vara pärlspont.

Redan nu var det dags att byta fokus från tidigt 1800-tal till senare för att matcha de ändrade förutsättningarna. Detta bekräftades när vi började riva väggarna. Här fann vi flera lager äldre tapetrester från sent 1800-talet.

Dessa två tapet tycks vara de äldsta och vad som är märkligt är att det varvas vilken som är underst. Det kan tyda på att detta är gamla tapeter som används som utslätning på underlaget som precis som i taket är pärlspont. Pärlsponten har inte varit målad vare sig i taket eller på väggen vilket tyder på att utrymmet varit mycket enkelt, alternativ att pärlsponten tapetserades över redan från början. Det sistnämnda grumlas något av att panelen färgats av sol och smuts som tydligt ses där taklisten suttit. Taket har sotats av eldstaden så nog dröjde det något innan tapeterna och spännpappen kom upp. Det hela är något kryptiskt och fördunklar rummets ursprungliga karaktär och funktion. I vilket fall blir det krog nu.

Att ta bort gamla tapeter.
Att avlägsna tapeterna var för övrigt ett kapitel för sig. Ett strängt arbete som avhjälptes med hjälp av gladpack, diskmedel och vatten i sprayflaska samt skrapor av olika slag. Spraya rikligt och sätt gladpacken över för att stänga in fukten. Vänta och skrapa. Detta är inget mirakelmedel men hjälper utan tvekan enormt. Tapeterna måste blötas upp för att lossna och sen ska det skrapas och skrapas.

Pärlsponten kommer behöva fixas till men är på det hela frisk. Lovande.

 

Glad Midsommar!

 

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage:
Apropå midsommarafton, i Nöbbelöv i norra Skåne trodde folk att man blev flintskallig om man gick barhuvad på midsommarafton. Skalligheten uppkommer genom att en särskild mask angriper skalpen och äter upp hårsäckarna. Ett sätt att bli av med hårmasken var att koka vissa växten mattlummer i kourin och sen tvätta håret med det. Tänk på det imorrn.

Kurage recenserar.
Byggnadsvårdsdagen på Thorstorps Gård. Välorganiserat och entusiastiskt stämning. De få byggnadsvårdsorienterade som finns i landskapet var där, tyvärr är dessa få men det finns hopp om det i Östergötland. Kämpa på!
3 färgtrappor av 5.

 

 

5 kommentarer

Under Byggnadsvård på Liljerum, Krogen

Taggat som , , , , , , , ,

maj 31, 2012 · 8:20 e m

Krogen I. Skapandet av en 1800-talskrog.

Ett märkligt utrymme som finns på Liljerum är en slags drängstuga. Ett ganska stort rum med murstock. Det kan ha tjänat som bykstuga, exakt vad vet vi inte, och senast var det i funktion som förråd och innan det rum åt förra ägarnas dotter. Tidigt funderade vi över vad vi skulle nyttja rummet till, vi ämnade det till något stort. För ett antal somrar sedan besökte vi en väns beryktade lönnkrog Blå tuppen, vars verksamhet idag intet finns kvar. I ett liknande utrymme hade ägarna inhyst en mycket trevlig liten krog med hög trivselfaktor. Med denna inspiration i klart minne stod det snart klart att det var en lantlig 1800-talskrog vi tänkt inhysa för oss och våra vänner. En lönnkrog kort och gott.

Ett antal i vår närhet känner till våra planer och redan för över ett år sen har vi sakta men säkert börjat slita i rummet och smida planer för dess utseende. En del har undrat när det bli klart och tja, det vet vi inte helt säkert. Vad som säker är att vi satsar på ha invigning inom en rimlig framtid. Jag gillar generellt inte att lägga blogginlägg med work-in-progress men detta kommer bli ett undantag. Här kommer vi visa hur vår krog växer fram. Hoppas ni finner detta intressant och värdefullt om ni någon gång ska öppna krog.

Sommaren 2010.
Det var så här det startade.

Välkommen!  Detta är en liten hall in till stora rummet. De som följt denna blogg vet att det numera är tegeltak på taken.

På väg in i krogen. Svårt att tro men detta utrymme innehåller mest originaldelar på hela bygget, det mesta är dock dolt om kommer att bli synligt för envar.

Hemtrevligt? I taket solkig spännpapp, plastmatta av korkimitation och en sorgsen air av övergivenhet. Det är nästan så att plastblommorna vissnar. 

En liten kontorsdel också kan vara bra. Just här i udda kombination med en monsturös skånsk brudkista, vår första gemensamt köpta möbel för tio år sen. Nyttigheten med det inköpet har många gånger malts i våra tankar.

Detta som ni sett här är alltså utgångsmaterialet.

Vilka mål har vi?  En autentisk miljö av en lönnkrog från 1800-talets mitt som passar byggnadens ålder och förutsättningar. Exakt vad det innebär rent konkret kommer.

Det ska bli en hejdundrandes trevlig festplats som präglas av 1800-talspartaj med trånga slängpolskor, upptåg och skörlevnad. Egentligen är det där med skörlevnad något av en skimär då vare sig jag eller Anna-Maria är verkligt intresserade av vare sig starka drycker eller folk som är runda under fötterna. Därför kommer detta också bli en plats befriat från allt för starka varor, men det kommer ändå vara historisk klass på drickat!

 

Kommer slutresultatet bli så här som när Tobias Sergel besökte Krokeks ökända gästgiveri?

Fortsättning följer….

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage: (Nytt inslag på bloggen!)

I Skedevi socken Östergötland hade man under 1800-talet  för vana att sätta ut uttjänta vävstolar i skogen för att använda som primitiva dass.

Kurage recenserar.
Under den här rubriken finns smårecensioner av sådant som på olika sätt kan relatera till denna bloggs innehåll.

Laila Duráns Scandinavian Folklore II. En uppföljare i samma bedårande folkdräktspornografiska anda. Lika väl utfört som förra gången, den få inte samma betyg denna gång då jag tycker det är väl mycket samiska dräkter och det intresserar mig inte särskilt rent subjektiv.
Betyg: 4 hårkullor av 5.

 

 

 

7 kommentarer

Under Krogen

Taggat som , , , , , ,