I sann kvällsjournalistanda ska jag passa på att sparka på den som ligger, eller nja, ligger gör han knappast då det verkligen inte är synd om Herman Lindqvist. Han har gjort sig en förmögenhet på att pracka på svenska folket förlegad forskning och en gammalmodig historiesyn. Därför vill jag delge en mycket trovärdig konspirationsteori jag knåpade ihop då jag läste Herman Lindqvists Historien om Sverige Från istid till framtid. Det är skrämmande läsning för varje person bördig från Norrköping om de få omnämnanden om staden som finns ser ut så här:
För att göra riksdagen så oattraktiv som möjligt och förhindra att hovet, de utländska ministrarna och många av de yngre oppositionella adelsmännen åkte dit, bestämde regeringen att den skulle förläggas till den synnerligen tråkiga manufakturstaden Norrköping i april 1769; inte många riksdagsmän skulle kunna få plats där. (s.400)
Därför kom Gustav IV Adolfs första och sista riksdag att förläggas till den allt annat än glamorösa industristaden Norrköping – dessutom mitt i vintern. […] Andra skrämdes av svårigheterna att finna en bra bostad i den lilla orten, där de näriga borgarna pressade upp rumshyrorna till groteska höjder.
Mot slutet av Norrköpings riksdag följde Gustav IV Adolfs och Fredrikas kröning, den billigaste och mest oglamorösa av alla svenska kröningar. (s. 499)
Bara Norrköping med sina textilfabriker hade något som vid denna tid liknade en industriell slum. (s. 603)
Människorna i Norrköping var onda och syndade svårt mot Herren. (Om Herman Lindqvist skulle ha arbetat med Bibel 2000 och 1 mosebok)
Det blir nästan så att man undrar vad Norrköping har gjort med stackars Herman. Finns det någon gammal fejd? Har han fått böta för att han plankade på spårvagnen? Har han något gammalt ex i stan? Eller har ingen berättat för Herman att alla städer i jordbrukarnationen Sverige under 1700-1800-talet var små och tarvliga skithål?
För att strö lite salt i såren citerar jag en klassisk recension av Peter Englund. Han tycks iallafall ha belägg för sitt agg.
Tänk om t.ex. en som sätter ihop handböcker i schnauzeruppfödning skulle vara lika lättsinnig som Lindqvist. Det skulle aldrig tolereras. För att inte tala om sammanställare av kartböcker: ”Äsch, visserligen kom Madagaskar att hamna invid Island, men min atlas är faktiskt skriven för vanligt folk och inte för universitetetsgeografer”.
För all del, läs gärna Englunds hela recension på Hermans verk, helst innan du tänkt läsa den så kanske du kan lägga din tid på verkligt goda saker. Varsågod, det var så lite så.
—————————————————————————————————————————
Veckans korta historiska kuriositet från Kurage:
Under 1800-talet var det populärt att köpa speciella evighetspiller som skulle verka mot diverse sjukdomar. Pillren var avhalvmetallen antimon och svaldes. Antimon är något giftigt och framkallar kräkning och diarréer vilket ansågs renande för kroppen. Pillret kom så småningom ut och kunde diskas av för ny användning. Pillret kunde gå i arv och användas av hela släkten.
Kurage recenserar.
Herman Lindqvists bok Historien om Sverige. Snarare historien och skrönor om hovet i Sverige. ”Jo men han har ju fått många att intressera sig för historia!” Jag tror det att svenska folket förtjänar bättre än den här Grimbergsörjan.
2 hafsverk av 5.
Kurage -Hantverk, historia och reenactment 