Liljerum ligger öde sånär som på en man och hans katt. Likt ett uppryckande har han lämnats kvar för att fullfölja ett uppdrag som sedan länge legat som ett förgiftat ok uppå hans axlar. Inkapslad i vit overall och skyddsmask och med enkla verktyg, en kofot, stege och hovtång skulle en resa bakåt i tiden inledas. Tillbaka till 1800-talets slut.
Prolog.
Någon gång under 1950-talet tycktes det finurligt att sätta upp plattor på husens väggar för att slippa underhålla dem. Ingen skulle behöva skrapa, slipa och vingla på en ranglig stege med färg längre. Det fanns också många andra fördelar, estetiska och själsliga. Tänk att detta hus från 1800-talet helt plötsligt skulle se ut som det vore nybyggt och att våra förfäders fattiga minnen och strävsamma träldom kapslas in i en sarkofag, aldrig att vakna åter. Ett nytt samhälle danas. Plattorna döptes efter latinets ”aeternitas” som betyder evighet.
Samma Liljerum men i annan skepnad på 1950-talet.
1977.
Vad var det egentligen som skedde? Det visade sig att dessa små, praktiska plattor hade orsakat cancer hos de som arbetade med dem. Från praktiskt byggnadsmaterial till kastlöst skräp ingen vill ta i.
Idag.
Jag har inför detta uppdrag fått många råd. De flesta kommer ifrån pragmatiska herrar som är svaga för kampanjer med treglasfönster, egensnickrade energikalkyler, billiga läsglasögon, multiverktyg och låga bensinpriser. Man kan tänka sig att argumentationen går ungefär så här:
-”Du ska väl inte plocka ner eterniten?”
-”Mmm…jo.”
-”Men det är bättre att bräda in plattorna, då behåller du vindskyddet och slipper ta i fanskapet!”
-”Förvisso sant, men originalpanelen finns under.”
-”Den är säkert dålig och huset kommer bli dåligt isolerat.”
-”Skulle jag bräda in eterniten skulle huset tappa alla sin proportioner och det skulle se ut som det vore nytt, dessutom kan panelen säkerligen lagas där den är dålig.”
-”Du är galen.”
-”Gud och historien är min domare.”
Det sista är nog något uppdiktat för att ge lite knorr på samtalet. Det finns många skäl att ta ner eterniten och många argument mot. Eterniten är ett utdöende inslag i vår byggnadshistoria och materialet har räddat många hus. Detta vet jag, då jag besökte Smögen förra året.
En noggrann skiss över eternitfrekvensen i Smögen.
Men på mitt hus har det inget att göra.
Rivning.
Resten av min familj försvann över helgen och jag stod framför huset på fredag morgon, redo. Engångsoveraller och handskar fasttejpade vid handlederna. Partikelfilter mellan mina lungor och plattornas damm. Högt upp på stegen började min resa bakåt i tiden.
“We always imagine eternity as something beyond our conception, something vast, vast! But why must it be vast?” Dostojevskij
Du kan glömma att dessa plattor kommer ner i hela skivor ty de är fastnaglade med mången spik. Se till att du har plast nedanför väggen som samlar upp de nerregnande fragmenten.
Efter tre dagars slit morgon till kväll hade jag helt plötsligt ett rött hus. Tidsresan är fullbordad och nu återstår en restuarering med nya foder, knutar och locklist. Lite delar av panelen måste lagas efter husbocksbesök och röta. Panelen är ursprunglig med huset, fastspikad med smidd spik. Underbara tider.
Kurage -Hantverk, historia och reenactment 
Mycket, mycket trevligare än eterniteländet! Mindre trevligt att jobba med, men det slutliga resultatet ser ut att lova gott…
Vilken snygg fasad du hade där under!
Nu längtar du förstås att måla fönsterlisterna röda? 🙂
Vita!!! Jag menar vita!!!
Fantastiskt! 🙂
Kul att det är fler som gillar eternitnedtagningar!
Foder och knutar kommer bli vita med en liten liten uns grön umbra i.
Storartat min bäste herre! Men är du inte lite galen som ger dig i kast mä´t helt själv? 🙂 skulle helt säkert ha gjort likadant för egen del, men ändå
Du er en modig ridder som kjemper mot den farlige eternitten…og se, du fant en skatt! 😀
Vackert! det enda tråkiga nu är att man ser hur fel det är med de mycket mindre 1970-80 talsfönstren och hur mycket mer vackert och välproportionerligt det varit när de större ursprungliga fönstren satt kvar.
Tänk på att det sitter kvar lite rester av asbest från eterniten även i träpanelen så mak på är att rekommendera medan du arbetar med trälagning och sopar rödfärgen, faran är över först när du ”fixerat asbestfibrerna i lite ny falu rödfärg.
Det blev otroligt fint
Tack för trevliga kommentarer!
Confie, du har rätt där med fönstren men de är iallafall gjorda av trä med kitt och så. De ska bara skrapas och målas. Men det är som du säger, det kommer aldrig bli som gamla fönster tyvärr…..
Jag tror det flesta eternitpartiklar följde med ner i sopsäckar då det var vindpapp mellan panelen och eterniten.
vad fint det blir! vad händer med utbyggnaden som har ljusgul (?) panel?
har nu lyckats få ihop en hel liten sopsäck full med näver som jag hoppas ge lite finfin ryssolja när vi ses nästa gång.
ha det gott!
Vilken skillnad och trevligt att se att det finns fler som ger sig på att plocka ner eterniten istället för att bara bygga in den. Vi rev ner eternit på vårt första hus men hittade inte originalpanel under och därför klädde vi sen om huset men vi var iallafall av med eterniten och fick tillbaka proportionerna på huset.
Ska du måla huset med faluljus för att få det riktigt korrekt? Grön umbra i färgen till foder och knutar blir bra och bra mycket bättre än ”bara” rent vitt. Vilken färg ska fönstren få? Vi färgsatte vårt andra hus (ett torp i norra skåne) med faluljus och just vitt med en del grön umbra i på foder samt knutar och sedan fönster som var järnoxidgula. Den gulockra vi hade sätmde inte alls nämligen. Nu kommer vi färgsätta vårt torp på samma sätt när det blir dags för det att bli av med plastfärgen som förstört största delarna av den över 170 år gamla originalpanelen. //Sophie
Härligt Sofia att du laddar inför ryssoljeträffen! Det kommer bli grymt hoppas jag!
Vi kommer panela om det som är gult och grejja om med felaktiga fönster så det ska passa in bra. Måla om också liksom.
Sophie, du är på rätt spår. Det kommer bli ljus falu rödfärg och en vit med en mycket liten stänk umbra i. Fönsterbågarna ska bli kromoxidgröna.
Lycka till med plastfärgen, jag antar att du speedheatar hela kåken då.
Vill bara klargöra att bilden med eternithus ”i” Smögen inte alls visar Smögen utan Kungshamn vilket är ett helt annat samhälle, mycket viktigt att påpeka för en bofast=)
Trevlig blogg i övrigt Du har!
Mvh
Oscar
Jag böjjer min inför din källkritik! Jag bildgooglade ”smögen” och tyckte det liknade det som jag besökte förra sommaren. Ursäkta min lathet 🙂
Ping: Liljerum XXVII. Från maskros till röd ros. « Kurage -Hantverk, historia och reenactment