Etikettarkiv: norrköpings stadsmuseum

juni 25, 2014 · 6:45 f m

Iduns rabarberpaj smakar finska pinnar.

P1050286

Det är åter sommar på museet och det innebär en sommar för hundra år sen. I ett antal veckor blir det tvättning, täljning, ärtrör, tovning, styltor och vedhuggning. Alla de saker som förgyllde och förpestade vardagslivet för de fattiga norrköpinsborna. Det blir en hel del bakning också och på mina sommarjobbarungdomars första dag fick de baka en kaka som ett sätta att lära känna varandra och vedspisen. Somrarna är ett trevlig avbrott i den museala vardagen och hela upplägget påminner lite om att ha ett eget Edwardian farm att sköta om.

P1050280

Jag ger er därför en rabarberpaj ur Iduns kokbok från 1918.

P1050292
Vi behövde inte tvätta något smör men vi valde att iordningställa ett trevligt utomhuskök på en av våra tvättbänkar. Alla ingredienser till degen vägdes och blandades till en förhållandevis smidig deg. Mandlarna rev vi på rivjärn till våra fingrars förtret. Medan degen vilade i två timmar skalade vi rabarbern och bröade vår stekpanna med mortlade skorpor.

P1050288
Degen pressades ut i stekpannan utan problem men själva fyllningen skapade visst huvudbry. Borgerskapets mat under det sena 1800-talet brukar vara sockerstinn men vi nöjde oss med att varva rabarberna med två dl socker istället. Sockret skulle helt enkelt inte få plats i vår paj. Med locket på var det nog så fullt i pajformen. Eftersom mina adepter skulle lära sig vedspisens alla möjligheter så hade den eldats friskt i tre timmar innan och den var därför rejält varm. Iduns kokbok tycker 1 timme på måttlig värme är lämpligt. Om vi tänkt kola hela kakan hade det nog funkat men vi fick vara betydligt försiktigare.

P1050291
Efter endast 10 minuter såg kakan strålande ut, men vi efterbakade den med öppen lucka i ytterligare tio minuter. För ovanlighetens skull var också kakan jämt gräddad vilket sällan låter sig göras i denna spis. Jag tror att stekpannan hjälper till för en jämnare temperatur samt att vi eldat den hyfsat jämnvarm. Vi satte oss utanför och åt den tillsammans med vaniljsås i den ombytliga svenska väderleken.

P1050295
Pajen var god, sockret kletar till rabarberna till en sötsyrlig röra och pajskalet smakar mandelkubb eller finska pinnar. Betydligt intressantare än de rabarbersmulpajer som går på inflation just nu på de svenska kaffeborden.

Glad sommar.

1 kommentar

Under Självhushållningsexperiment

Taggat som , ,

april 5, 2013 · 6:55 f m

Historiskt hantverk och liv IV. Oskarpt läge.

Detta är en bloggpost från min studiecirkel Historiskt hantverk och liv som även den har en blogg.
Historiskt hantverk och liv.

 

Historiskt fotografi, ingen enkel match.

Mitt under påsklovet samlades studiecirkeln på nytt för att pröva att bygga kameror. Att fotografera har under nästan 200 gått ifrån att vara en ovanlig, exklusiv företeelse till att bli en högst alldaglig syssla som är inflätat med vårt sätt att leva. I dag bär vi bokstavligen våra liv och våra minnen genom kameralinsen. Men när vi igår sökte oss till fotografins barndom upptäckte vi att de första fotograferna inte hade det så lätt.

Inför denna träff gjorde vi några experiment på museet, något du kan läsa om HÄR.

P1010842
Deltagarna tog med egna papplådor hemifrån, allt ifrån skokartonger till tvättmedelsförpackningar. Med stor iver tvingades vi täcka deras innanmäte med svart papp eftersom vi var i behov av det tynande dagsljuset. Det var också skymningen som skulle komma att vara den största käppen i hjulet för att få bra bilder. Långsamt under kvällens gång ändrades ljusförhållandena vilket gjorde det svårare att bedöma slutartiden för våra kameror.

I första fotoomgången valde vi tidstypiska motiv från Bergsbron. Här är alla glada och krampaktigt håller i sina tejpade lådkameror.

P1010844

Det visade sig att kvällsolen var starkare än vad vi trodde vilket resulterade i att de flesta av våra bilder överexponerades. Vi laddade kamerorna några gånger men blev aldrig riktigt kloka på exponeringstiden. Några bra bilder blev det dock under kvällen.

P1010859
Helena och Fia med sina lyckade bilder av Strykjärnet i strömmen.

Efter ett trivsamt fika berättade kvällens lärare och museets fotointendent Anders Karlin om museets fotosamling. Han berättade om olika typer av tekniker som de tidigaste fotograferna använde. De första fotografernas liv är mycket fascinerande eftersom de reste runt i Sverige under 1840-50-talet och sökte upp sina kunder. Äventyraren Lars Jesper Benzelstierna (1809-1880) anses vara får första fotograf som tog teknologin till Sverige 1840 efter att tekniken lanserades i Paris 1839. Benzelstiernas första stopp på Sveriges första fotografturné blev Norrköping 1841. Tyvärr finns det bara ett känt fotografi på Nordiska museet som med säkerhet kan kopplas till denna fotograf.
P1010847

Han visade också på några guldkorn ur museets samlingar. Som denna färglagda bild från 1870-talet som är infärgad på baksidan av en välvd glasskiva.

P1010855
Fia och Helena upptäcker att Vladimir Putin bodde i Norrköping under 1870-talet.

Om två veckor fortsätter vi med eget arbete!

Vid pennan

Anders, studiecirkelledare.

Lämna en kommentar

Under Studiecirkeln historisk liv och hantverk

Taggat som , , ,

februari 8, 2013 · 12:48 e m

Historiskt hantverk och liv. – Studiecirkeln.

På Norrköpings Stadsmuseum har jag nu sjösatt ett nytt projekt som heter Historiskt hantverk och liv. Det är en studiecirkeln i museets lokaler där deltagarna tillsammans lär sig och forskar i historia med hjälp av sina sinnen. Med hjälp av laborationer, experimentell arkeologi, slöjd, matlagning och liknande utforskar vi vårt kultur arv. Vi ska också försöka på sikt att undersöka det immateriella kulturarvet som musik, berättande och lekar.

Den här våren är en försöksomgång och om projektet fungerar bra kommer vi fortsätta till hösten. Den här gruppen är en del av att främja museets hantverksprofil och ha en folkbildande verksamhet.  Förhoppningen är också att ha ett nätverk med människor som är intresserade av den här typen av kunskapande.

Till våren kommer vi ha det här framför oss.

Feb.
v. 6 tors 17-20 Introduktion och vi bygger våra egna ostformar
v. 8 tors 17-20 Fritt arbete

Mar.
v. 10 tors 17-20 Show and tell – Dräkt och sömnad
v.12 tors 17-20 Fritt arbete

Apr.
v. 14 tors 17-20 Äldre fotografi – Vi bygger oss en var sin kamera.
v. 16 tors 17-20 Fritt arbete

Maj.
v. 19 tors 17-20 Krutrök, vassa klingor och brustna bågsträngar
v. 21 tors 17-20 Fritt arbete och säsongsavslutning.

Vad som händer till hösten vet vi inte än, men det finns många saker i beredskap.

Ostformar.
Som projekt som löper under hela terminen kommer vi tillverka traditionella svenska ostformar. Den typ av ostformar som är sammanfogade av träsidor och som har ett karvsnittsmönster i botten som sen avtecknas i osten.

Jag har börjat bygga en enkel prototyp, där alla stycken är 13 cm långa. Materialet är ask.

Den hålls ihop med sprintar och isärtagen ser den ut såhär.

När det kommer till botten så har jag funderat på att botten ska se ut ungefär så här:

Jag har börjat provkarva lite. Jag har mest gjort lite mindre snitt innan så detta är verkligen en utmaning. Jag har valt att göra ett geometriskt mönster eftersom det är så klassiskt. Med hjälp av passare tar man ut linjerna för karvsnittskniven. Får se om detta blir vettigt.

 

Vill du följa det här projektet så har det en egen blogg. Kolla in den!

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage
1910 var Norrköping Sveriges vattentoaletttätaste stad. Problemet var dock att det dröjde till långt senare innan det byggdes ett reningsverk så skiten åkte rakt ut i strömmen.


Kurage recenserar.
Parodiserien Hunderby. Jag älskar Julia Davis för att hon går hårt in för att parodiera Storbrittaniens litterära nationalskatt. Helt corny, som Hot shots goes Jane Austen.  Går på SVTplay nu.
4 bubbly milk av 5.

 

2 kommentarer

Under Övrigt & pålysningar, Självhushållningsexperiment

Taggat som , , , , ,

december 27, 2012 · 10:39 f m

Historiska hantverk på Stadsmuseet VII: Att stoppa östgötsk korv som förr.

181858_529734793703858_68902078_n

Korv-Bladet nr. 1.
-För Korven i tiden.

Ett eko från de krökta ryggarnas tid – tre östgötska korvar.

Enligt tradition med föregående år vare det åter dags att stifta bekantskap med den uti östergyllens land så populära korven. Året innan var uppslutningen rekorderlig och mången ungdom fick med glädje uppbygga förståelse för den forna allmogens tarfliga matkultur enkla leverne. Som traditionen påbjuder sammanträffades korvstopparaspiranterna i det Grå huset på Norrköpings Stadsmuseum ock skaran av besökarna representerade gott samhällets alla grupper från enkla väverskor och djäknar till åldringar ock dagavlönare.

DSCN1089

Jag ville verkligen befästa den östgötska korvtraditionen ock tog därför hjälp av de otaliga uppteckningar från landskapet. Dessa korvar vittnar om den strävsamhet som östgötarna levde under vid 1800-talet. Det var en tid då vår korvkultur ännu inte influerats av de på kontinenten så kryddstarka korvsorter, ty vi eljest framhåller värdet i måttlig kryddning ock äran i att inte använda de bästa delarna på djuret såsom utländska korvstoppare plägar göra.

Här följer en enkel redogörelse över tillvägagångssätt ock huru korven lät sig väl smaka.

Västerlösakorv
En i Östergötland vida populär korv som såldes vid sekelskiftet till de östgötska hushållen. Recept kommer ursrpungligen ifrån Spärringe i Västerlösa. Hämtat ur Inga Wallenqvist, Östgötamat.

DSCN1109Med stor noggranhet skäres späcket i små tärningar och dagavlönaren Johnny Lindberg medans apotekarstudentskan Helena Thun Westerberg arbetar med kvarnen.

Recept

1 kg nötkött
1 kg fläskkött
½ kg späck
1 msk salt
1 tsk vitpeppar
1 tsk kryddpeppar
½-1 dl kallt vatten
grovt salt.

Köttet males två gånger på köttkvarn, späcket skäres i små tärningar. Korvsmeten blandas och kryddas. Späcket blandas i mot slutet. Smeten stoppas rätt hårt i väl sköljda krokfjälster.

När korvarna är uppbundna tar man fram en stor bunke och täcker botten med ett lager av grovt salt. Lägg i korvarna och täck dem med ytterligare ett lager salt. Korvarna ska stå i saltet i ett dygn och vändas någon gång under tiden.

När saltningen är klar tas korvarna upp, torkas av och hängs luftigt i köket så att de får torka till. Korven förvaras sedan torrt och svalt.

Sedan korven är tillverkad ska den torkas så att sältan tränger ut och korvskinnet vitnar.

P1010044Den berömda korven från Västerlösa.

Kommentar
Västerlösakorven bjuder på en riklig sälta och påminner mycket om allmogens förhållande till det ack så värdefulla saltet. I sitt torkade tillstånd är det troligt att korven hålla länge utan att bli skämd. Den påminner i hårdhet i mångt och mycket om de hårda torkade korvar som man kan bjudas på neråt medelhavet, fast mer salt. Tillsammans med riklig traktering och senap bereder sig denna korv en anständig plats på valfritt dukat bord.

Stekekörf från Horn
En typisk rå allmogekorv med potatis och slaktrester i. Känd ifrån trakterna kring Horn. Hämtat ur Inga Wallenqvist, Östgötamat.

DSCN1099Här blir en stekekorv till. Undertecknad vid hornet, väverskan Elin Kindberg vid kvarnen och dagavlönaren Johnny Lindbergs gosse lär sig hantverket.

Recept

4 hg lever
2-3 hg späck
7 hg nötkött
7 hg fläskkött
6 tsk salt
1 tsk vitpeppar
1 tsk kryddpeppar
3 msk riven lök
3 liter pressad kokt potatis.

Smeten mals och blandas och stoppas på rakfjälster. Binds av till ca 3 decimeter långa korvar som gräddas i ugn på låg temperatur (under 100grader) i vattenbad.

I brist på rakfjälster gör man leverkaka eller ”lösing”, smeten gräddas då i långpanna och man rör upp hela tiden den blir smulig. Vanlig som vardagskorv.

DSCN1120Den gråa korven som skvallrar om en annan tid.

Kommentar
Denna korv är sannerligen ett smaklöst prov på allmogens tarvliga vardag då den vid förtäring starkt påminner om huru det är att äta sämre fläskkorv med potatis fast liksom potatisen äro instucken i korven. Korvens smak äro mycket ringa ock är ett bärande vittnesbörd från historiens enkla lefvnadsförhållanden. Rekommenderas för den som tilltalas av ödmjukhet, milda smaker ock historisk asketism.

Surkorv från Kisa
En traditionell typ av korv som hängs för att mogna. Stor andel slaktrest och utfyllnad. Hämtat ur Rut Wallensteen-Jeager, Mat till vardags och fest när seklet var ungt.

Recept

4 liter kokt kall potatis
Hjärta och lungor av gris
6-7 hg fläskkött
2-3 hg späck
lök
salt och peppar

Alltsammans males på köttkvarn, blandas med kryddor och stoppas hårt i smala fjälster, knytes till och doppas i kokande vatten. Korvarnas torkas på en duk, hänges på en trästång över den varma spisen för torkning i drygt en vecka. Förvaras på kall plats eller stekes på genast i ugn.

P1010049Bror och syster surkorv.

Kommentar
Denna surkorv påminner till mycket om den helsvenska nationalkorven isterband fast utan de brukliga korngrynen som i detta fall byts ut mot potatis. På grund av potatisens mättnad av vatten krymper inte korvskinnet i proportion till innehållet vilket bidrar till att korven blir något ihålig. Ehuru detta påverkar ej kvaliteten på denna förträffliga korv. Den skola stekas för att uppnå bästa smak.

Slutligen
Sammanfattningsvis vill jag applådera de tappra som deltog i denna samkväm. Min förhoppning är att detta har bidragit till att sprida kunskapen kring den östgötska korven och att kanske nya recept kan avtäckas i stuga och gård.

Wid pennan
Anders Lindkvist,
Liljerum.

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage:
1885 tjänade en piga 84 kr/år  samt logi och mat för ett värde av 225 kr. En riksantikvarie tjänade 6000 kr om året. 

Kurage recenserar.
Downton  Abbey säsong 3. Jaha då var den säsongen slut med. Kanske lite uberdramatiskt men bra är det ändå. Skildrar något ovanligt måste man väl ändå tillstå.
4 mr. Carson av 5.

Historieätarna säsong 1. Jag kan inte låta bli att ha roligt när jag ser detta, jag hade inget problem att spänna av mig prettobrillorna och bara skratta lite. Helt hysteriskt och föredömligt lättillgängligt.
4 kalvmulor av 5.

9 kommentarer

Under Självhushållningsexperiment

Taggat som , , , , , , , ,

november 14, 2012 · 4:00 e m

Höstlov. Bland bomullstryck och kattuner.

En veckas höstlovsaktivitet är till ända på Norrköpings stadsmuseum. Det har lockat många barn och ungdom att pröva på att trycka på tyg som varit veckans tema. Vi inhandlade textilfärg, svampar, bomullstyg, potatis och så lyckades vi skaka fram ett antal gamla tryckstockar ifrån museets samlingar. Besökarna fick också göra egna tryckstockar i potatis och trycka med färdiga skumgummiformar, men vad som kanske är mest relevant för denna blogg är de tryck som gjordes med originaltryckstockar.

Dessa stockar har använts när vid märkningen av färdiga tygrullar. Beroende på kvalitet, varumärke och sort användes olika tryckstockar. De flesta representerar för oss i nuläget okända varumärken men kända Norrköpingsväverier som Tuppen och Bergs bomullsväveri aktiebolag Norrköping finns bland stockarna. Åldern varierar men troligt är att de flesta är ifrån 1900-talets början.

Min personliga favorit bland dessa varumärken är Kronhjorten. Denna tryckstock är traditionellt gjord i trä med mässingsbleck som bildar mönstret. Den var favorit bland många.

Många besökare kom med T-shirtar och örngott och nu är många i staden sponsrade av gamla döda företag.

1….2….3 T-shirt med bomullskvalitén Solrosen!

Kattuntryck
Vi fick också låna två antika tryckstockar som använts till kattuntryck. Svårt att veta hur gamla de är men troligen kring 1800. Kattuntryck är en teknik där man trycker mönster på tyg med hjälp av tryckstockar, särskilt populärt var det under 1700-talet och 1800-talets början. Ordet kattun är en försvenskning av engelskan/franskans cotton/coton. Bomull var det vanligaste underlaget att trycka på och det var en textil fiber som på allvar introducerades i Sverige under denna tid. Från början importerades de tryckta tygerna men snart uppstod en inhemsk produktion.

Vi kunde inte låta bli att provtrycka med dem lite, ett provtryck med gåshud. Resultatet blir inte helt perfekt då färgen inte är helt anpassad för stocken som dessutom är något ojämn. I vilket fall är det inte varje dag som man gör något sådant.


Här är den andra som är en blomsterbård, kanske använd till sjalar.

Många kattuntryckare var judar från Tyskland och Norrköping var en av få städer där judar fick bosätta sig utöver Stockholm under slutet av 1700-talet. En av dessa var juden Jacob Marcus (1749-1819), han erhöll privilegier att trycka kattuner 1790 och övertog då ett kattuntryckeri i Norrköping och drev det i ett tjugotal år. Trots att Sveriges första kattuntryckeri anlades 1729 tycks de invandrande judarna varit de som på allvar utvecklade kattuntrycket under sent 1700-tal.

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage:

Dessa bönder alltså:

”Man bör inte, så som bönder som aldrig har varit vid hovet eller vistats bland förfinade och dygdiga människor, uträtta sina naturbehov framför dörrar eller fönster till kvinnorum, hovsalonger eller andra gemak, utan alltid allestädes uppträda förnuftigt, dygdigt och hedervärt i tal och åtbörder.”

Ur Wernigerodes hovregler från 1570.

Kurage recenserar.
Silfvers CD med Folk/Baroque. Pelle Björnlet och Johan Hedin har förenat barockmusik med folkmusik. Stämningsfullt med folkligt vemod. Skön total avsaknad av flum, pojkar med dreads som hamrar på plywoodlådor och framför allt jazz och moderna styggelser. Ta på dig din pudrade peruk och ängslas.
4 krigsvintrar av 5.

Värdshuset Stenkullen i Åby.  Jag betvivlar att det finns många ställen som detta. Medan världen rusar på utanför har  klockorna för länge sen stannat på Stenkullen. Många har åkt förbi och undrat men ring dit och beställ bord. Gör en faktisk tidsresa. Googla Värdshuset Stenkullen och du kommer se en liten del av myten som omgärdar denna plats.
5 sardinlådor av 5.

1 kommentar

Under Textil

Taggat som , , , , , , , ,

juli 19, 2012 · 6:32 f m

Krogen IV. Glückshaus eller lyckans hus.

Krogen är en följetong som handlar om att skapa en 1800-talslönnkrog på den östgötska landsbygden. Läs om hur det började här.

Glückshaus.

Hasardverksamhet är en av de många synder som frekvent förekom på krogen förr. I tusentals år har man försökt blåsa varandra på tärning, med kortlek, brädspel och vadslagning. En del gick det bra för, men somliga fick pantsätta sig, stjäla eller åka på rejält med däng eller sitta på fästning för falskspel. Ett av dessa spel var Glückshaus som spelades kanske främst i mellaneuropa under 14-15-talet. Det är ett enkelt brädspel som spelas med tärningar på ett spelbräde om mynt. Det är hejdlöst populärt bland medeltidsreenactors men är oerhört gångbart med sina enkla regler och obegränsade deltagarantal.

Jag slöjdade ett bräde i körsbär med en vanlig täljkniv och planen kan designas på olika sätt, det viktiga är att alla spelets komponenter finns med.

Jag introducerade spelet på sommaraktiviteterna på Stadsmuseet och det blev genast en succé bland barnfamiljerna som genast fotograferade av spelplanen. På våra sommaraktiviteter får man uppleva livet som barn för 100 år sen och innergården förvandlas till ett litet friluftsmuseum där vi bakar kringlor, tvättar trasmattor, går på styltor och ja, nu spelar bort pengar. Precis som för 100 år sen.

Jag skakade fram gamla stora 5-öresmynt i koppar som spelmarker vilket skänker spelet en mer historisk touch men när folk spelar med sina egna 1-kronor blir man inte fattig men ändå glad om man drar hem 23 kr på en kväll. Alternativet är att använda gamla mynt just som spelmarker som man får lösa in.

Regler.

Spelplanen är numrerad med 2-12. Tre utav dessa fält är specialfält, 2:an är grisen, 7:an bröllop och 12:an kungen. Spelet spelas med två tärningar och i tur och ordning slår man med tärningarna. När en deltagare slår något förutom specialnumren placerar man ett mynt på den rutan. Om någon slår samma siffra som en ruta med mynt plockar spelaren som slagit upp myntet. Slår man en 7:a, det vill säga bröllopet placerar man ett mynt i rutan. Denna ruta fylls på med mynt tills någon slår 12, det vill säga kungen. Slår man kungen tömmer man hela brädet på alla mynt. Slår man gris rensar man brädet på allt utom bröllopet. Varje gång man får plocka upp ett mynt får man fortsätta spela.

Det finns specialregler som ofta tillämpas när vi spelar Glückshaus i Albrechts bössor, det gör spelet mer dynamiskt.  Exempel på sådana är:
-Böta ett mynt om man: svär, rullar tärningarna av bordet, börjar slåss, drar kniv eller förhalar spelet.
-I vissa fall används 4:an på olika sätt, antingen stå över sitt kast eller pyttsa ett mynt till värdshus/krogägaren som upplåter lokalen för hasardverksamheten. På många bevarade spelbräden fattas ofta 4:an på grund av dessa specialregler.
-Spelet påbjuder gärna att slå vad, ex ”Jag satsar ett mynt på att Ful-Lasse i svängen kommer plocka upp ett mynt på sitt tärningslag, vilka vågar satsa emot?”  Detta kan varieras på många sätt och kan ge en del extra deg i de våghalsigas ficka.

Som marker används med fördel enkronor eller allra helst mynt av gammal sort eller reproduktioner.

Väl mött vid spelbrädet!

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage:

År 1879 startades en privat trikinbyrå i Norrköping med syftet att kontrollera fläskköttet i stadens slakterier. Trikinbyrån blev ingen hit då endast de rika i staden hade råd att testa köttet.  Liknande problem hade man med tuberkulos som härjade bland djurkropparna, vid år 1897 bar 3% av svinkropparna och 16% av nötlungorna på tuberkulos. Sjukdomen var gravt utspridd och man räknade med att 60-80% av korna i Stockholms utkanter var smittade.  Slakterierna var ofta inhysta i låga små hus och var rejält sunkiga, de placerades ofta vid avträdesgropen så man enkelt kunde slänga slaktrester där. I ett slakteri var det fullt med gödsel och det var så vidrigt att tillsyningsmannen inte kunde gå in. Där fanns även tunnor med blod och inälvor som ruttnade.

Kurage recenserar.
Björn Horgbys bok Surbullestan. Välskriven forskning om arbetarnas villkor i Norrköping  i vid sekelskriftet 1900. Bred bok om levnadstandard, folknöjen, maktförhållanden, brott, sexualitet mm. Stort nöje att läsa.
4 korvuppror av 5.

2 kommentarer

Under Krogen

Taggat som , , , , ,