Jag har en ringbrynja som jag gjorde för många år sen som projektarbete på gymnasiet. Jag gick samhällsvetenskaplig linje men lyckades övertyga lärarna att det var ett historisk projekt. Så jag gjorde en ringbrynja av 1300-talsmodell. Jag köpte stängseltråd på granngården o satte igång. Den var givetvis galvad vilket ser rätt tråkigt ut men rostar inte. Först nu, efter att frågan diskuterats på historiska världars forum (där mången historianördar hänger…) Jag införskaffade lämpliga ingredienser, dvs 20% saltsyra och bakpulver. Bakpulvrets funktion är att neutralisera syran och stoppa rostningen.
Tillvägagångssättet är enkelt:
1. Lägg brynjan i en hink av plast (i mitt fall en papperskorg från IKEA)
2. Häll på vatten så det täcker brynjan
3. Häll i saltsyra. Jag tog rätt mkt och det bubblar och fräser rätt bra. Du bör vara utomhus, men i det postmoderna samhället är allt frivilligt och relativt.
4. Efter 10 min fräser det inte längre så mycket. Här hade jag i bakpulvret, rent praktiskt såg jag inte om det egentligen hade någon effekt. Skiten blev brun av rost i vilket fall.
5. Spola brynjan i vatten. Klart! Nu har du en rostig brynja utan galv! Hepp! Rostlösande fram…
Kurage -Hantverk, historia och reenactment 
Tja, herr medeltid. Jag förslår den omvända ordningen av utspädning av syran. Den gamla slagdängan SIV vilket står för ”syra i vatten”, vilket är lämpligt då inte syran riskerar att explodera i ögonen.
allt väl.
Skyddsglasögon då. Men syra i vatten innebär det inte att man häller syra i vatten och inte tvärtom?